datajournalistik

Källa och metod

Kartan bygger på PIKE, en databas över förekomst av sötvattenfisk i svenska sjöar som sammanställts vid Umeå Universitet.

De huvudsakliga källorna i databasen är:

• Umeå universitets inventeringar

• SLU Sötvattenslaboratoriet inventeringar

• Länstyrelsers data 1970-tal och framåt, provfisken.

• Kommuners data 1970-tal och framåt, provfisken.

• Gustav Vasas fiskeregister 1550–1560. Förmodligen världens första storskaliga fiskinventering.

• Fiskeriverket/Fiskeristyrelsen. Nationella inventeringar, 1890-tal, 1920-1940, 1994. Enkäter och intervjuer med lokala fiskeritjänstemän och fiskare.

• Rotenonregistret 50-60-tal. Fiskgiftet rotenon användes för utrota fisk i tusentals sjöar. De fiskarter som flöt upp registrerades.

Den data som visas i den här tjänsten är ett urval ur PIKE, vi visar observationer gjorda från och med år 1523 och har filtrerat bort sjöar placerade helt utanför Sveriges gränser – samt observationer där väsentliga uppgifter saknas.

Sjöarna markeras med en punkt i kartan. I de fall vi har kunnat knyta sjöarna i PIKE till en sjö i SMHI:s vattenarkiv är punkten placerad i sjöns mitt, i annat fall är punkten placerad vid sjöns utlopp.

Vi har kopplat sjöarna till olika stora och små geografiska indelningar för att det ska gå att söka sig fram till rätt sjö i de fall flera sjöar delar namn. Bland de publicerade sjöarna finns till exempel 55 Storsjön och 98 Abbortjärnen.

Om sjöar ligger på landsgränsen kan punkten vara placerad i Norge eller Finland. Det beror på var sjöns utlopp eller mitt är.

Knapparna under kartan markerar var fisk av viss art funnits vid senaste observationen, detta betyder inte att fisken finns där i dag. Obeservationen kan mycket väl vara hundra år gammal.