Ryssland var Ukrainas största handelspartner år 2009. Ryssland och forna sovjetstater (OSS) utgjorde då 39% av Ukrainas totala import och export. Tio år senare utgjorde samma grupp 17%. Ukrainas handel med Europa ökade från 35% till 49% under samma period.
I den här artikeln tittar vi på hur Ukraina, Ryssland och Belarus handel sett ut.
Vi tittar på den totala handeln av varor mellan länder, alltså summan av import och export. Jämförelsen är mellan år 2009 och 2019, eftersom coronapandemin som startade under år 2020 ändrade handlingsmönstret mellan länder.
Det handlar alltså om det om det totala värdet av all handel, vi har inte tagit hänsyn till huruvida det handlar om varor som är viktigare än andra varor, eller svårare att ersätta såsom gas, metaller eller varor vars tillverkning domineras i ett visst land.
I slutet av artikeln finns det ett Utforska materialet - verktyg där du gräva djupare i siffrorna och titta på fler länder.
Ryssland och OSS utgjorde 39% av Ukrainas handel år 2009.
Ryssland var den största enskilda partnern, med 26% av all handel, alltså både import och export.
Cirklarna runt Ukraina visar hur viktig handelspartnern är. Den innersta cirkeln visar alla länder som utgör mer än 15% av Ukrainas totala handel. På den andra cirkeln sitter alla som är över 6% och den tredje alla som är över 3%.
Ju större ländernas pluppar är desto mer pengar rör det sig om.
Tio år senare har handeln med Europa ökat till att utgöra 49%. Samtidigt minskade handeln med Ryssland och OSS-länderna till 17%.
Ryssland har halkat ner till att vara Ukrainas näst största handelspartner.
Vi stannar på år 2019 men tittar vi på Rysslands handelspartners istället. År 2019 gjordes ungefär 49% av all handel med länder i Europa. Den enskilt största partnern var dock Kina med 17% av all handel.
Går vi tillbaka till 2009 ser vi att handeln med Europa var större då, 58%. Här dyker även Ukraina upp med 5% av handeln, alltså ungefär lika stor del som Belarus.
Sätter vi istället Belarus i centrum ser vi att deras handel dominerades av Ryssland år 2009. Ryssland utgjorde ensamt 47% av handeln. Europa låg på 33%.
Tio år senare är Ryssland fortfarande klart dominerande. Handeln med Europa minskade under perioden och utgjorde 2019 alltså 23% av all handel, även om pengarna det rörde sig om var ungefär detsamma.
Vi tar en till titt med Ryssland i centrum, men den här gången visar cirkel-grafiken hur stor andel av länders handel som gjordes med Ryssland år 2019.
Vi ser att det är två länder i den innersta cirkeln, Belarus och Kazakstan. I den andra cirkeln är det många grannländer och länder som har tillhört Sovjet.
Långt ner i den yttersta ringen ser vi en halvt genomskinlig röd plupp. Det är Kina. Det betyder att Ryssland inte utgör så stor del av Kinas handel, men pluppens storlek indikerar att det ändå handlar om mycket pengar. För Ryssland utgjorde Kina 17% av handeln 2019, men för Kina så utgör handeln med Rysssland mindre än 3% samma år.
Här kan du själv titta på hur handeln ser ut i olika länder. Använd kontrollpanelen nedanför för att byta vy.
Värdet i statistiken är angett i dollar, det har räknas om till miljarder svenska kronor, med en fast dollarkurs på 9,6 kr per amerikansk dollar.
Urvalet av vilka länder som är med i grafiken gjordes utifrån hur stor handelpartner landet var för Ukraina, Ryssland och Belarus, samt Sverige.
Mongoliet, Syrien och Uzbekistan hade inte komplett data för 2009 och 2019 så de kunde inte vara med i visualiseringen.
Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan
Albanien, Andorra, Belarus, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Färöarna, Gibraltar, Grekland, Guernsey, Irland, Island, Isle of Man, Italien, Jersey, Kosovo, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Svalbard och Jan Mayen, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Vatikanstaten, Åland och Österrike
Kina och Mongoliet
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 23 mars 2022