datajournalistikHur flyttar folk i Sverige?
Under coronapandemin var nettoutflyttningen från storstadsområdena större än den någonsin varit sedan millenieskiftet, sett till alla flyttar som sker inom landet.
Men efter pandemin har trenden vänt och det är återigen fler som flyttar till storstadsområdena än som flyttar därifrån. Undantaget är Stockholmsområdet, som fortsatt ser en större utflyttning än inflyttning.
I slutet av den här artikeln kan du se hur det sett ut i din kommun.
Vi börjar med att titta på hur nettoinflyttningen per capita, det vill säga antalet inflyttade minus antalet utflyttade delat med antalet invånare, har sett ut länsvis från år 2000 till år 2023.
Vi tittar bara på hur människor som är folkbokförda i Sverige flyttar. Vi bortser alltså från alla flyttar från och till utlandet.
Scrolla på och se hur flyttmönstren sett ut länsvis sedan år 2000.
Pandemieffekten bruten
Trenden med flera år av positiv nettoinflyttning i län som Värmland, Jämtland och Kalmar län bryts under 2023 då länen istället ser negativa flyttsiffror.
Det enda norrländska län som har en positiv nettoinflyttning under 2023 är Västerbotten, något som till stor del kan förklaras av tillväxten i Skellefteå.
Kommunerna i fokus
Nu släpper vi länen och tittar på kommuner.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ett eget system för att dela in olika kommuner i jämförbara grupper. Den grövsta indelningen görs i tre kategorier: ”Storstäder och storstadsnära kommuner”, ”Större städer och kommuner nära större stad”, samt ”Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner”.
Scrolla vidare så börjar vi med att titta på storstäderna.
Storstadsområden
Efter en nedgång i nettoinflyttningar i början på 2000-talet, där siffrorna under tre år låg på minus, så har inflyttningarna under större delen av 2000 och 2010-talet legat stadigt på plus.
Men med start 2017 började en nedåtgående trend som har fortsatt till 2021, då nettoinflyttningen nådde rekordlåga -9 979 personer.
Därefter ser vi en rekyl tillbaka mot plus-siffror och 2023 låg istället nettoinflyttningen på 2 586 personer.
Stockholmsområdet
I Stockholmsområdet accelererade pandemin en redan påbörjad nedåtgående trend, och även om utvecklingen har börjat vända så var det under 2023 fortfarande 2 142 fler personer som flyttade från Stockholmsområdet än som flyttade till området.
Utflyttningen sker till stor del från de centrala kommunerna, samtidigt som många av pendlingskommunerna runtomkring har haft en positiv nettoinflyttning under 2023.
Göteborgsområdet
Göteborgsområdet, som tidigare legat stabilt över nollstrecket sedan åtminstone 2000, hade för första gången en större utflyttning än inflyttning år 2020 och 2021 var nettoutflyttningen ännu större.
Trenden har dock vänt efter pandemin och 2023 var nettoinflyttningen den högsta sedan 2000.
Malmöområdet
Malmö med omnejd var den enda av storstadsregionerna som fortfarande hade en positiv nettoinflyttning under hela pandemin.
Malmöområdet har inte haft ett enda år med negativ nettoinflyttning sedan 2000.
Större städer
Den nettoutflyttning vi kunde se från storstadsområdena under pandemin motsvarades av en jämförbar nettoinflyttning till större städer och dess kringliggande kommuner.
Men efter pandemins slut har trenden pekat ner, även om nettoinflyttningen fortfarande ligger på plussidan.
Mindre städer och landsbygd
Även mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner såg en uppsving i inflyttande under pandemin, och under 2021 ser vi för första gången under perioden en positiv nettoinflyttning till dessa områden.
Men därefter vänder trenden och 2023 är vi åter nere i nivåer som är mer jämförbara med hur det var före pandemin.
Utvecklingen i nedbrutna grupper
Utöver de stora grupperingarna vi tittat på ovan så har SKR även ett antal mer detaljerade indelningar. Här kan vi ännu tydligare se att storstäderna under de senaste åren har tappat nettoinflyttningar till förmån för större och mindre städer samt pendlingskommuner.
Hur ser det ut i din kommun?
Här kan du själv välja en kommun och se hur många personer som flyttat från, respektive till, kommunen från övriga Sverige.
Du kan också se utvecklingen av nettoinflyttning och välja ett enskilt år att titta närmare på, samt välja att inkludera flyttar till och från utlandet.
Källor och metod
Data över flyttningar kommer från SCB.
Data över folkmängd kommer från SCB.
Kommungruppsindelningen kommer från SKR.
Områdena i kartan färgas efter vilken percentil de tillhör. Positiva och negativa värden har varsin percentil-skala som skapas utifrån nettoinflyttningen från andra kommuner, per capita, för varje år mellan 2000 och 2023. Varje kommun och år är alltså en egen datapunkt som percentilen sedan beräknas utifrån.
Antalet personer som flyttat per 1000 invånare har beräknats utifrån invånarantalet i kommunen, år för år.
Publicerad: 26 oktober 2021
Uppdaterad: 22 februari 2024