datajournalistikUtforska världens kärnvapen
Under kalla kriget fanns det 70 000 kärnvapen i världen. Sedan dess har antalet sjunkit år för år.
Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen – men på andra håll i världen ökar det.
Här kan du själv se hur kärnvapenmakternas arsenaler förändrats.
Kolla själv: Så kraftig är en atombomb
Så många kärnvapen finns det i världen
Klicka i det orangea fältet nedan för att byta år
Källa: SIPRI World nuclear forces 2019
De nya träffsäkra kärnvapnen ökar faran
De senaste åren har USA och Ryssland satsat enorma summor på att bygga nya och modernare kärnvapen, i takt med att de gamla kärnvapnen från kalla kriget fasas ut.
De nya kärnvapnen är mer träffsäkra. Robotar och bomber kan ha mindre kraftfull laddning och kan skräddarsys beroende på uppdraget. De kallas slagfältskärnvapen.
Under kalla kriget existerade kärnvapen enbart för att avskräcka den motsatta sidan från att använda dem. Det håller dock på att förändras. År 2019 är det en ökad risk för någon använder kärnvapen först. Det säger en av världens ledande kärnvapenexperter, Shannon Kile på Stockholms internationella fredsforskningsinitut (Sipri).
Vad skulle hända om en atombomb exploderade där du bor?
Fyll i en plats och välj stridsspets .
Källor: United states nuclear regulatory comission, Alex Wellestein (nuclearsecrecy.com), atomicarchive.com, SIPRI World nuclear forces 2019, outrider.org
Det händer med "pensionerade" kärnvapnen
När en stridsspets tas ur tjänst placeras den i förvar i avvaktan på nedmontering. Det innebär inte nödvändigtvis att de monteras isär.
Om kärnvapen demonteras kan höganrikat uran som finns i stridsspetsarna användas i civila kärnreaktorer. Mellan 1993 och 2013 hade USA och Ryssland avtalet "Megatons to Megawatts" då USA köpte uran från Ryssland och använde det i sina kärnkraftverk.
Det plutonium som finns i stridsspetsarna går inte att använda civilt. USA och Storbritannien har långtidsförvar av det plutonium som blir över från nedmonterade stridsspetsar. Ryssland antas göra detsamma.
Källa: SIPRI
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 17 juni 2019