Den totala kommunalskatten har höjts i 270 av Sveriges 290 kommuner de senaste tio åren, varit oförändrad i sju och blivit sänkt i 13. Den beskattningsbara inkomsten per invånare (skattekraften) har i genomsnitt ökat med 29 500 kr räknat i dagens penningvärde. Men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Den svagaste utvecklingen ligger på ökning runt 5 000 kronor och den starkaste på 53 000 kronor per invånare.
Vi börjar med att gå igenom hur utvecklingen har sett ut i stort, du behöver bara scrolla vidare. Om du istället vill titta bara på din kommun kan du hoppa över genomgången genom att att trycka på knappen.
Diagrammet visar kommunernas skattesats och skattekraft - varje prick är en kommun. Ju längre åt höger kommunen är desto rikare invånare har den, alltså högre skattekraft. Kommuner högt upp har hög kommunalskatt. Färgen på pricken visar vilken kommuntyp kommunen tillhör, se bildtext för mer info om det.
Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer eller tätorter och landsbygdskommuner
Linjerna i bilden visar medelvärdet - för skattekraften är den runt 200 000 kr och medelvärdet för skattesatsen är ungefär 33%. Kommunerna ligger ganska väl samlade, de prickar som ser ut att sticka ut är de mörkaste: storstäder och storstadsnära kommuner.
Av de här kommunerna är det bara en som ligger i rutan högst upp till vänster och alltså har hög skattesats och låg skattekraft (Lilla Edet). De flesta är samlade på motsatt sida och har alltså hög skattekraft och låg skattesats. Danderyd är den kommun som ligger längst ner till höger.
De här kommunerna är placerade längre till vänster och högre upp. Det innebär alltså att de har högre skattesats och lägre skattekraft än storstadsregionerna. Örkelljunga ligger längre nere till vänster och sticker ut lite men annars är de ganska väl samlade.
Jämfört med kommunerna som tillhör Större städer så ligger de mindre städerna högre upp (högre skattesats) och mer till vänster (lägre skattekraft). Här finns några som sticker ut med att ha högre skattekraft och några andra som har en lägre skattesats än övriga.
Såhär såg det ut 2009. Vi har en medelskattesats runt 32 % och en skattekraft runt 170 000 kronor per invånare i dagens penningvärde. Både skattekraften och skattesatsen har alltså ökat under dessa år. Vi kommer nu titta närmare på det.
Nu tittar vi återigen på 2019, strecken visar förändringen från 2009. Längre streck innebär större förändring. Men för att göra det ännu tydligare ska vi bara titta på förändringen. Pass på.
Nu har vi alltså ritat om bilden, strecken har flyttas om så alla utgår från samma punkt, och vart kommunerna hamnar beror alltså på hur de har förändrats. Kommuner längst ner i bilden har sänkt sin skattesats. Kommuner längst till höger har haft den högsta ökningen av skattekraf. Krysset i mitten visar vart den genomsnittliga förändringen är för skattekraft och skattesatsen.
Vi ser återigen att dessa kommunera hamnar nere till höger, alltså att de har haft hög ökning av skattekraften och låg höjning eller till och med minskning av skattesatsen.
Vi ser att utvecklingen kring skattekraft har varit svagare än jämfört med de storstäder. Skattesatsen har också ökat i högre grad än för storstäderna. Tittar man i rutan uppe till vänster ser man ett par stycken som haft svag utveckling kring skattekraften.
Utvecklingen här är liknade den för större städer. Kommunerna ligger lite spretigare och generellt lite längre ut till vänster. Ut mot högersidan har vi dock några kommuner som sticker ut med att haft en stark skattekraftsutveckling.
Den här delen av tjänsten visar hur kommunerna ligger till i förhållande till varandra när det gäller skattesatsen och skattekraften, dels utifrån årets läge men också utvecklingen de senaste tio åren. Skattekraften är summan av de beskattningsbara inkomster som invånarna har, delat med antalet invånare för att få fram ett genomsnitt. Den totala kommunalskatten är summan kommun- och landstingsskatt.
Kolla hur det ser ut i din kommun
Filtrera
Du kan också välja kommun genom att peta direkt på en prick
Uppgifter om skattekraft och skattesats kommer bygger på tre publikationer från SCB.
Kommunalskatterna
Skatteunderlag och skattekraft
Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader
Pengarna som kommunerna får in för varje invånare är inte helt avhängt på skattekraften och skattesatsen. Kommunerna får ett bidrag från, eller betalar in till, det så kallade kommunala utjämningssystemet.
Kommunerna är indelade enligt SKLs kommungruppsindelning från 2017.
Skattekraften för 2009 har räknats om till dagenspenningvärde med hjälp av Prisomräknaren från SCB, förändringen är 9,64 %.
Den genomsnittliga skattesumman räknas ut med 2019 års skattesats och av SCB:s uppskattade skattekraft för taxeringsåret 2019.
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Uppdaterad: 25 mars 2019
Publicerad: 14 mars 2019