datajournalistik
Det här är Nato
Efter en lång process är nu Sverige medlem i Nato. Nato är en internationell, politisk och militär allians som består av 32 medlemsländer i Europa och Nordamerika. Medlemmarna är förbundna att stödja varandra vid ett anfall från någon utanför Nato. Alliansen har sin grund i den så kallade Atlantpakten som avtalades den 4 april 1949 av de tolv ursprungsmedlemmarna. Själva Nato bildades två år senare för att praktiskt organisera Atlantspaktens kollektiva försvar.
I den här artikeln har vi samlat fakta om det högaktuella Nato.
Hur fungerar Nato (i fem punkter)?
Titta på videon nedan för en crash-course.
Laddar...
Vilka är medlemmar och när blev de det?
Du kan svajpa i kartan eller använda knappen eller reglaget under för att resa i tiden.
Hur många militärer har Natos medlemmar?
Siffran inom parantes anger den procentuella utvecklingen sedan 2014
Källa: NATO
Hur mycket pengar lägger världens länder på försvar?
Sedan år 2006 finns en överenskommelse om att alla medlemsstater ska lägga 2 procent av sitt BNP på sin egen försvarsbudget – men det gör inte alla.
I verktyget nedan kan du både se hur stor andel av BNP som världens länder la på sitt försvar 2022 och vad det motsvarar i dollar (omräknat till 2021 års dollarvärde).
Vilka länder har kärnvapen och hur många?
Nato har inga egna kärnvapen men tre medlemsländer har det: USA, Frankrike och Storbritannien. USA har placerat ut ungefär 100 av sina kärnvapen i Natoländerna Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland. Några Natoländer har avtal som innebär att de inte tar emot kärnvapen, men för de flesta gäller det enbart i fredstid.
Under kalla kriget pågick en kapprustning mellan USA och Sovjetunionen. Den nådde sin topp 1986 då de bägge stormakterna hade fler än 70 000 kärnvapen tillsammans.
I verktyget nedan kan du se vilka av världens länder som har kärnvapen. Sedan år 2005 har antalet kärnvapen i världen i stort sett halverats.
Tillsammans hade Nato-länderna alltså 5759 kärnvapen år 2023.
Vad tycker svenska folket om Nato?
Andelar som svarat JA respektive NEJ på frågan ”Tycker du att Sverige ska bli medlem i Nato?”
Källa: Novus
Andelar som svarat JA respektive NEJ på frågan ”Tycker du att Sverige ska bli medlem i Nato?” om Finland går med.
Konflikterna där Nato har deltagit
Nato bildades i efterdyningarna av andra världskriget men fram till Kalla krigets avslut hade Nato inte så mycket aktivitet, men under 1990-talet genomfördes ett antal aktioner. Här listar vi de största.
Operation Anchor Guard i Turkiet från den 10 augusti 1990 till den 9 mars 1991.
Operation Ace Guard i Turkiet från den 3 januari 1991 till den 8 mars 1991.
Operation Allied Goodwill I & II i det kollapsade Sovjetunionen mellan den 4-9 februari och 27 februari – 24 mars 1992.
Operation Agile Genie i Libyen från den 1 till den 19 maj 1992.
Kriget i Bosnien och Hercegovina
År 1993 till 1995 genomförde Nato uppdraget Operation Deny Flight, som bestod av tre delar: att ge FN:s markstyrka luftunderstöd, att genomföra flyganfall mot styrkor som hotade de zoner som FN sagt var skyddade samt att upprätthålla en flygförbudszon över Bosnien.
I februari 1994 gjorde Nato sin första stridsaktion när Natostyrkor sköt ner fyra bosnienserbiska stridsflygplan i flygförbudszonen.
Kriget i Kosovo
Efter att den jugoslaviska regeringen vägrat underteckna det så kallade Rambouilletavtalet så inledde Nato en elva veckor lång bomboffensiv mot dåvarande Jugoslavien. Offensiven fick en hel del kritik eftersom den inte var sanktionerad av FN. Ryssland hotade att lägga in sitt veto mot en FN-ledd styrka i Jugoslavien vilket gjorde att Nato valde att agera på eget initiativ.
I juni 1999 gick Nato-trupper in i landet och åtta dagar senare avslutades kriget när alla serbiska trupper dragits tillbaka från Kosovo. Nato var efter det med och byggde upp en fredsbevarande styrka med FN-mandat i landet.
Kriget i Afghanistan
Artikel 5, den som säger att medlemsländerna ska se en attack på ett medlemsland som en attack på alla medlemmar, har bara använts en gång. Det var efter terrorattacken i USA den 11 september 2001. Tre år tidigare hade Nato bestämt att terroristattacker utgör ett hot mot Natos säkerhet och att artikel 5 då kan bli aktuell.
USA förklarade krig mot terrorismen den 20 september 2001 och inledde med en attack mot talibanregimenen i Afghanistan som ansågs beskydda al-Qaida. Stödet från Nato i det här fallet innebar allt från att Nato-medlemmar patrullerade det amerikanska luftrummet till att i slutskedet skicka styrkor för att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med träning och stöd.
Kriget i Irak
USA gick in i Irak i mars 2003 med stöd av bland annat Storbritannien. Men de fick mycket kritik då de varken blivit angripna eller hade fått uppdraget sanktionerat av FN:s säkerhetsråd. Nato var inte delaktig till en början men i slutet av 2003 bad USA om stöd från alliansen. En del Natomedlemmar var starkt kritiska till USA:s agerande men i slutändan bidrog Nato med en relativt liten stödoperation mellan åren 2004 och 2011. Den gick ut på att hjälpa Irak att bygga upp effektiva och ansvarsfulla säkerhetsstyrkor.
Kriget i Libyen
År 2011 blev det inbördeskrig i Libyen och Nato fick då tillstånd av FN:s säkerhetsråd att skydda den civila befolkningen mot regimens luftangrepp.
Källor
Data över ländernas väpnade trupper kommer från The world factbook och är endast aktiva militärer, alltså inte till exempel Hemvärnet.
Data för ländernas försvarsbudgetar kommer från Sipri Military Expenditure Database.
Sipri använder sig av offentliga källor för att sammanställa de militära utgifterna. I vissa fall gör Sipri egna uppskattningar av de totala utgifterna utifrån den offentliga information som finns. Bara de länder som har data för 2022 är med.
Källa för världens kärnvapen är också Sipri.
Vad svenska folket tycker om ett medlemskap i Nato baseras på opinionsundersökningar från Novus.
Relaterat
Publicerad: 12 maj 2022
Uppdaterad: 7 mars 2024