datajournalistikÖverdödlighet
– under coronakrisen
Varje år dör runt 90 000 personer i Sverige. Innan pandemin så innebar det att i genomsnitt runt 1 700 människor per vecka miste livet. Coronavirusets framfart tog den siffran upp till en topp på 2 500 döda under en vecka i början av april 2020.
Här är en koll på överdödligheten under coronakrisen – i Sverige och i våra regioner.
Under normala omständigheter så följer dödstalen en relativt jämn årscykel, där fler dör under vintermånaderna än under sommarmånaderna på grund av bland annat halkolyckor och influensasäsongen.
När vi tittar på antalet dödsfall per vecka under åren 2015 till 2019 så ser vi att det vanligtvis brukar röra sig mellan knappt 1 500 till drygt 2 000 per vecka.
2020 började som ett relativt bra år sett till antalet döda – dödstalen låg i den undre kanten av det normala de senaste åren.
Tittar man enbart på dödligheten mellan den 1 januari och 15 mars 2020 så får man talet -1 448, alltså så många färre dödsfall än genomsnittet för de senaste fem åren under den perioden.
Men efter vecka tolv, 2020, börjar en dramatisk ökning, med en topp på över 2 500 döda.
Därefter minskar veckodödstalet och återgår från och med vecka 27 till nivåer som ligger mer i linje med tidigare år, för att sedan öka igen efter vecka 45.
Enligt SCB dog totalt 98 124 personer under 2020, vilket är 9 358 fler personer än 2019, och 5 939 fler än 2018.
De höga dödstalen fortsätter under de första veckorna 2021, men minskar sedan.
Skillnaden mellan könen
Jämför man dödstalen mellan könen så ser man att kvinnor till en början hade något högre dödstal än män, men att fler män dog under peaken av epidemin.
Överlag så följer dock både män och kvinnor en liknande trend under epidemin.
Stora regionala skillnader
Covid-19 har inte drabbat hela landet i lika stor utsträckning. Vissa delar har drabbats särskilt hårt av virusets framfart, vilket blir tydligt när man jämför hur många som dött per vecka, region för region.
Stockholmsregionen har blivit hårt drabbad. Under vecka 15, 2020, den värsta veckan hittills under pandemin, dog 781 personer i regionen. Det är mer än 2,5 gånger så många som genomsnittet samma vecka under tidigare år.
I Västerbotten dog tvärt om färre än antal personer under 2020 jämfört med snittet 2015-2019
Tryck på "Antal" för att se det faktiska antalet som dött 2020 och 2021, samt genomsnittet åren 2015-19. Tryck på "Skillnad" för att se den procentuella skillnaden mellan 2020, 2021 och genomsnittet (visas som 0%) 2015-19. Tryck på "Per 100k" för att se antalet döda per 100 000 invånare 2020, 2021 och åren 2015-2019.
Kumulativt antal döda
Nedan ser vi det kumulativa, det vill säga sammanlagda, antalet personer som dött vid varje given dag under 2021 och motsvarande dag de föregående sex åren så ser vi ett liknande mönster som i tidigare grafer.
Observera att det kumulativa antalet döda över hela året i den här grafen skiljer sig något från det totala antalet döda per år i annan statistik. Det beror på att ett visst antal dödsfall varje år sker på okänt datum, och i grafen nedanför tar vi bara med de dödsfall som vi vet när de ägde rum.
Tryck i linjediagramet för att gå till en specifik dag. Stapeldiagramet under linjediagramet uppdateras då med data för den aktuella dagen. Tryck på playknappen ovanför stapeldiagramet för att spela upp utvecklingen under året.
Metod och källor
Antal dödsfall i Sverige är hämtade från SCB. Sifforna är preliminära och kan komma att ändras. Därför redovisar vi inte siffror från de senaste två veckorna.
I graferna som bygger på data från SCB visas inte vecka 1 och vecka 53 eftersom de oftast är färre än sju dagar.
I uträkningen över antal fall per 100 000 invånare räknar vi utifrån SCB:s befolkningsstatistik per län och per år och månad.
Men eftersom befolkningsstatistik släpps med viss fördröjning och därför inte finns för de senaste månaderna så har vi i de nyaste siffrorna utgått ifrån den senaste befolkningsstatistik som finns tillgänglig för varje län.
Varje år sker ett antal dödsfall som man inte vet när de ägde rum, och därför inte kan kopplas till ett datum eller en vecka. De finns därför inte med i graferna som visar dödsfall kopplade till en viss tidspunkt eller tidsperiod.
I en tidigare version av den här artikeln visade vi även en jämförelse mellan olika europeiska länders så kallade z-värden för överdödlighet, baserat på siffror från EuroMOMO.
På grund av hur z-värdet räknas ut kan en jämförelse mellan länder lätt misstolkas, eftersom z-värdet hos länder med mindre befolkning ofta blir mindre. Därför har vi valt att inte ha med jämförelsen av z-värden i den här uppdaterade versionen.
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 15 juli 2020
Uppdaterad: 25 januari 2021 15:04