datajournalistikPresidenten, senaten och huset
Nedstängning, domarstrid och riksrätt – de senaste tre presidenternas år vid makten talar sitt tydliga språk: Livet blir enklare med kongressen på din sida.
Vilket parti som får en majoritet i senaten och representanthuset kan bli avgörande för vad vinnaren i det amerikanska presidentvalet kan uträtta under de kommande fyra åren.
Vi ska titta på hur maktbalansen har skiftat mellan presidenten och kongressens båda kammare under de senaste tre presidenternas styre och vad det fått för konsekvenser.
Trekanterna nedan symboliserar presidenten, senaten och representanthuset. Röd färg betyder republikansk dominans och blå demokratisk.
Eftersom mandatperioden för presidenten och kongressen börjar året efter valet så syftar 2001 alltså här på kongressen som tog plats efter valet 2000, och så vidare.
Men först, en introduktion av våra spelare. (Känner du att du redan har full koll på vad de har för uppdrag och makt så kan du hoppa direkt till visualiseringen genom att trycka på knappen.)
Presidenten
Presidenten och dennes kabinett representerar den exekutiva, eller verkställande, delen av det amerikanska federala styret. Till presidentens ansvarsområden hör bland annat det dagliga styret av landet och stora delar av utrikespolitiken, men presidenten brukar också vara drivande i frågor om nya reformer och sätter ofta riktningen för det egna partiets ambitioner i kongressen.
Han eller hon har ingen formell makt över kongressen, men däremot krävs i regel att ny lagstiftning godkänns av presidenten, vilket i praktiken innebär att presidenten har ett veto. Kongressen kan dock köra över ett veto om ett förslag röstas igenom med två tredjedelars majoritet i de båda kamrarna.
Senaten
Senaten är en de två kammare som utgör kongressen, den lagstiftande grenen av den federala staten. Den består av 100 senatorer, två från varje stat, som väljs på en mandatperiod om sex år. Alla senatorsval sker inte samtidigt, istället väljs ungefär en tredjedel av senatorerna vartannat år.
Förutom makten att stifta nya lagar har senaten också rätten att godkänna eller avvisa många av de utnämningar till olika poster inom statsapparaten som presidenten föreslår. Däribland den viktiga positionen som domare i Högsta domstolen.
Vicepresidenten har i egenskap av rollen som president över senaten rätten att lägga den avgörande rösten om en omröstning slutar oavgjort.
Representanthuset
Representanthuset utgör den andra delen av kongressen. Till skillnad från senaten är varje delstats representation i huset proportionell till antalet invånare i delstaten. Huset har 435 medlemmar som väljs för en mandatperiod på två år.
Representanthuset stiftar lagar tillsammans med senaten men har också rätt att inleda riksrätt och utse vem som blir president om båda presidentkandidaterna får lika många elektorsröster.
En nyvald kongress samlas för första gången den tredje januari året efter valet.
En liten tillbakablick
Tittar vi lite längre tillbaka på tidigare presidentskap så ser vi att det knappast varit normen att presidentens parti också har varit i majoritet i senaten och representanthuset.
Av de 22 senaste kongresserna, från Jimmy Carter till Donald Trump, så har presidentens parti bara haft majoritet i båda kammare i sju av fallen vid kongressens början.
Ronald Reagan, som trots att han vann en jordskredsseger i valet 1980, och trots att han blev omvald till en andra mandatperiod, fick aldrig chansen att styra med en republikansk kongress.
Källor och metod
Data kring presidenternas popularitet kommer från Fivethirtyeight som gjort en sammanvägning av flera opinionsundersökningar som frågat det amerikanska folket hur positiv inställda de är till presidenten.
Information om majoriteterna i senaten och representantshuset har sammanställts från Wikipedia.
Hur många representanter i kongressen som är lojala till de två partierna kan av olika anledningar variera under en mandatperiod. Ibland så avlider eller slutar representanter och ibland byter representanterna parti.
Vi har utgått ifrån majoriteterna när kongressen först sammanträder.
I de fall då representanter har valts som oberoende representanter och därför inte tillhör ett parti har vi räknat in dem som en del av ett partis majoritet om de medverkar i ett visst partis "caucus", det vill säga om de samarbetar med och i huvudsak stödjer ett partis politiska arbete.
Publicerad: 29 oktober 2020
Mer USA-val från SVT Datajournalistik
Tryck på en bild för att komma till artikeln