datajournalistik| 2016 | Valresultat | |||
|---|---|---|---|---|
Alabama
|
150 | 271 | R +121 | |
Alaska
|
157 | 220 | R +63 | |
Arizona
|
167 | 180 | R +13 | |
Arkansas
|
127 | 229 | R +102 | |
Colorado
|
242 | 217 | D +25 | |
Connecticut
|
251 | 188 | D +63 | |
Delaware
|
248 | 195 | D +53 | |
Florida
|
219 | 224 | R +5 | |
Georgia
|
182 | 203 | R +20 | |
Hawaii
|
187 | 90 | D +97 | |
Idaho
|
113 | 243 | R +130 | |
Illinois
|
241 | 167 | D +74 | |
Indiana
|
156 | 235 | R +79 | |
Iowa
|
209 | 256 | R +47 | |
Kalifornien
|
223 | 114 | D +109 | |
Kansas
|
147 | 231 | R +84 | |
Kentucky
|
142 | 271 | R +129 | |
Louisiana
|
167 | 252 | R +85 | |
Maine
|
269 | 252 | D +17 | |
Maryland
|
280 | 157 | D +122 | |
Massachusetts
|
292 | 160 | D +133 | |
Michigan
|
228 | 229 | R +1 | |
Minnesota
|
248 | 240 | D +8 | |
Mississippi
|
162 | 235 | R +72 | |
Missouri
|
176 | 262 | R +86 | |
Montana
|
171 | 268 | R +98 | |
Nebraska
|
149 | 260 | R +111 | |
Nevada
|
185 | 176 | D +9 | |
New Hampshire
|
260 | 258 | D +2 | |
New Jersey
|
242 | 181 | D +62 | |
New Mexico
|
184 | 153 | D +31 | |
New York
|
223 | 129 | D +94 | |
North Carolina
|
216 | 233 | R +17 | |
North Dakota
|
124 | 287 | R +163 | |
Ohio
|
206 | 244 | R +38 | |
Oklahoma
|
107 | 242 | R +135 | |
Oregon
|
245 | 191 | D +54 | |
Pennsylvania
|
229 | 232 | R +3 | |
Rhode Island
|
239 | 171 | D +68 | |
South Carolina
|
173 | 233 | R +61 | |
South Dakota
|
136 | 264 | R +128 | |
Tennessee
|
131 | 229 | R +98 | |
Texas
|
139 | 168 | R +29 | |
Utah
|
102 | 169 | R +67 | |
Vermont
|
286 | 153 | D +133 | |
Virginia
|
236 | 210 | D +25 | |
Washington
|
239 | 167 | D +71 | |
Washington DC
|
412 | 19 | D +394 | |
West Virginia
|
103 | 267 | R +164 | |
Wisconsin
|
239 | 243 | R +4 | |
Wyoming
|
96 | 299 | R +203 | |
Delstat för delstat, år för år:
Presidentval i delstaterna – så olika röstar de
Olika presidentval och olika presidentkandidater lockar olika många väljare i de olika delstaterna. Här kommer en visuell genomgång för de speciellt intresserade. Vi ska titta på hur delstaterna har röstat de senaste fem valen och hur stor andel av staternas befolkning som röstat på de olika kandidaterna, samt vilka delstater som bytt sida.
I botten av artikeln kan du utforska materialet själv i en interaktiv tabell. Där kan man till exempel se vilka stater som bytte sida när Obama valdes till president år 2008 och hur många personer per tusen invånare som röstade på de två partierna i varje delstat.
Pssst. Vill du följa en speciell delstat? Välj den här så blir den markerad i visualiseringen.
Valet 2016
Hillary Clinton vs. Donald J. Trump
Här ser vi delstaterna färgade efter valresultet 2016. De delstater som var mest demokratiska ligger längst till vänster. De mest republikanska ligger åt höger.
Washington DC var den klart mest demokratiska och Wyoming den mest republikanska.
Florida, Iowa och Texas ligger nära mitten i grafen, men på den republikanska sidan. New Hampshire ligger också nära mitten, men på den demokratiska sidan.
Valet 2016 (på snedden)
Hillary Clinton vs. Donald J. Trump
Nu lägger vi delstaterna på sniskan för att i nästkommande steg visa detaljerna i hur väljarna röstade och hur rörelserna ser ut från val till val.
Notera att när vi hädanefter pratar om andelen som har röstat i varje delstat så är det andelen av hela befolkningen i staten – inte bara de röstberättigade.
Det här gör vi för att förbereda dig för nästa steg. Ta ett djup andetag för nu blir det lite mer komplicerat.
Vad är nu detta?
Det som är bra med den här typen av visualisering är att vi kan se båda partiernas stöd samtidigt i varje delstat. Att en prick är röd betyder att Republikanerna vann den - men prickens placering säger också något om hur många som röstade på Demokraterna.
Delstatens placering på y-axeln (↕️) visar hur stor andel av befolkningen som röstade på republikanerna. Högt upp innebär alltså att många röstade på Trump. Långt ner innebär att få röstade på Trump.
Andelen som röstade på Demokraterna ser man på x-axeln (↔️). Långt till vänster innebär att många röstade demokratiskt och långt till höger innebär att få gjorde det. Alltså så här:
En fördel med att titta på det här sättet är att man kan utläsa hur många som fakiskt har röstat.
En sista liten genomgång innan vi går vidare:
En placering i övre vänstra hörnet indikerar relativt högt valdeltagande med stor andel av både republikanska och demokratiska röster.
En placering i nedre högra hörnet indikerar relativt lågt valdeltagande med låg andel av såväl demokratiska som republikanska röstande.
En placering i nedre vänstra hörnet indikerar fästen för Demokraterna med stor andel demokratiska röster och få republikanska.
En placering i övre högra hörnet indikerar fästen för Republikanerna med stor andel republikanska röster och få demokratiska.
Okej - nu kör vi!
Valet 2016
Hillary Clinton vs. Donald J. Trump
Titta på Iowa och Texas – i den förra vyn låg de nästan bredvid varandra vilket gjorde att man inte kunde se det vi ser här. Nu är Iowa placerad högt upp i mitten av grafen, det var alltså ganska många som röstade på Clinton, men ännu fler som röstade på Trump. Ett högt valdeltagande.
Texas placerar sig ganska långt ner till höger. Det var alltså ganska få som röstade på Trump, men ännu färre som röstade på Clinton. Ett lägre valdeltagande.
Valet 1996
Bill Clinton vs. Bob Dole
Nu ska vi titta på hur det ser ut från valet 1996 och framåt. Bill Clinton var sittande president och utmanades av Bob Dole. Clinton vann valet.
Här har nästan alla prickar flyttat sig nedåt jämfört med den förra vyn - det var alltså många färre som röstade 1996 jämfört med valet 2016 som vi tittade på nyss. I genomsnitt så röstade 179 av 1 000 invånare på Clinton och 154 av 1 000 invånare på Bob Dole. Totalt var det alltså 333 av 1 000 personer som gick och röstade.
Motsvarande siffror för valet 2016 var 197 av 1 000 personer för demokraterna och 211 av 1 000 personer för republikanerna, vilket gav en total av 408 personer per tusen invånare.
Valet 2000
Al Gore vs. George W. Bush
Vi går vidare till valet år 2000, när George W. Bush vann över Al Gore. Vi låter en liten prick ligga kvar där delstaten låg valet innan.
De elva prickar som är inramade av en svart cirkel är de delstater som bytte sida från valet innan.
Valet var jämnt, Bush vann med några få röster.
Vi ser ganska stora rörelser med hjälp av linjerna i grafen. Framför allt verkar de flesta delstater ha rört sig uppåt, vilket innebär att fler gått och röstat på republikanerna.
Vi ser också att en del redan röda stater (uppe till höger) rört sig ännu mer åt höger, vilket innebär att färre röstade på demokraterna jämfört med valet innan.
Valet 2004
John Kerry vs. George W. Bush
Vi går vidare till år 2004 då Bush var sittande republikansk president. Vi ser återigen att fler röstade i det här valet än det förra - nästan hela grafen har rört sig upp och mot vänster.
Det är tre delstater som har bytt sida; New Hampshire blev demokratiskt medan Iowa och New Mexico blev republikanska.
Vermont har endast rört sig i sidled, en ren ökning i antal demokratiska väljare. Utah har rört sig på andra ledden, en ren ökning av republikanska väljare.
Bush vann valet.
Valet 2008
Barack Obama vs. John McCain
Nu har det rört sig nedåt och till vänster: Fler röstade alltså demokratiskt och färre republikanskt.
Nio delstater har bytt sida till demokraterna.
Hawai är ett exempel på hur ett parti kan växa i en stat, där skedde en ökning på +63 demokratiska röstande per tusen invånare samtidigt som den minskade med −62 republikanska röster per 1 000 invånare.
I två delstater gick republikanerna tydligt framåt: Louisiana med en liten minskning av demokratiska röster och större ökning av republikanska röster. Och så Arkansas med ungefär lika stor minskning av demokratiska röster som ökning av republikanska.
För att kunna visa upp alla delstater på samma vy är grafens område begränsat. Hamnar en delstat utanför gränsen så placeras delstaten på gränsvärdet. Det minsta värdet är 100 per 1 000 personer, och det högsta är 300 per 1 000 personer.
Valet 2012
Barack Obama vs. Mitt Romney
Här ser vi att demokraterna har backat något eftersom rörelsen ser ut att ha gått mestadels åt höger.
Det är bara två delstater som har bytt sida, North Carolina och Indiana, bägge blev republikanska.
Alaska gick mot trenden för där minskade andelen som röstade republikanskt.
Obama vann ändå valet och fick sitta fyra år till.
Valet 2016
Hillary Clinton vs. Donald Trump
Sex delstater bytte sida under valet, alla blev republikanska.
I Iowa, Ohio och Michigan tappade Demokraterna väljare samtidigt som Republikanerna vann nya. Republikanerna vann två eller tre röster för varje röst som Demokraterna tappade.
Florida och Pennsylvania rörde sig framförallt uppåt; ökningen av republikanska röster var större än tappet av demokratiska.
I Wisconsin tappade båda sidorna röster, men betydligt fler demokratiska (44 per tusen invånare jämfört med 3 republikanska röster per 1 000 invånare).
Utforska materialet
Här kan du utforska materialet själv. Välj vilket val du vill titta på och om du vill se siffror för förändringen eller valresultatet för det valda året. Förändringen gäller mellan det valda valet och valet innan. Du kan sortera kolumnerna i tabellen genom att klicka på kolumnnamnet.
De delstater som bytte sida i valet är markerade med grå text, och har en fyrkant istället för cirkel vid namnet.
Så här läser du tabellen:
Siffrorna i tabellen är antalet personer per tusen invånare som röstade på demokraterna (Dem) eller republikanerna (Rep) per delstat. Byter du till Förändring så ser du hur många fler eller färre per tusen invånare som röstade jämfört med valet innan.
Källor och metod
Antalet röstande per tusen invånare bygger på valresultaten, hur många rapporterade röster en kandidat fick samt befolkningensstorlek.
Det är alltså hela befolkningen som används och inte bara de som har rätt att rösta.
Valresultat
MIT Election Data and Science Lab - U.S. President 1976–2016.
Befolkningen
CDC WONDER - Bridged-Race Population Estimates 1990-2019 Request.
Publicerad: 29 Oktober 2020
Mer USA-val från SVT Datajournalistik
Tryck på en bild för att komma till artikeln