datajournalistik

Här kan du läsa lite mer om de viktiga händelserna.

Lika arvsrätt införs (1845)

Fram till 1845 hade man en stadslag och en landslag. Enligt landslagen ärvde en dotter hälften av vad en bror ärvde. Alltså en tredjedel till döttrarna och 2 tredjedelar till sönerna. Det fanns några undantag, till exempel ärvde präster enligt stadslag oberoende av var de bodde. Men 1845 fick män och kvinnor alltså lika arvsrätt över hela landet.

Kvinnor får ta studenten (1870)

Som i de flesta länder så var vetenskap och högre utbildning i Sverige under lång tid endast för män. Trots att kvinnor från och med 1870 fick ta studentexamen så fick de ända in på 1920-talet endast göra det som privatister då de inte var välkomna på statliga läroverk. Till en början var det också begränsat vilka ämnen kvinnor fick läsa.

Selma Lagerlöf får nobelpris (1909)

Lagerlöf var den första kvinnan som fick nobelpris i litteratur, men innan henne hade Marie Curie och Bertha von Suttner båda tagit emot det prestigefyllda priset i fysik och fred. Selma Lagerlöf propagerade för kvinnors rättigheter, bland annat för kvinnlig rösträtt, och hon blev också den första kvinnan i Svenska akademien.

Kvinnlig rösträtt i Sverige (1919)

Svenska kvinnor fick rösträtt senare än både finska (1906), norska (1913) och danska (1915). Förslaget hade varit uppe i riksdagen flera gånger men utredningen höll på i tolv år innan det till slut gick igenom. Efter valet 1921 syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen.

Första kvinnan i riksdagen (1921)

Kerstin Hesselgren blev den första kvinnan i första kammaren i riksdagen. Men det var början på en lång resa för att kvinnor på riktigt skulle ta plats - 1971 var andelen kvinnor i riksdagen fortfarande bara 14 procent.

Preventivmedel tillåts (1938)

Preventivmedel blev tillåtet i och med att det förbud som instiftades 1910 upphävdes. Från 1938 blev det tillåtet att både sälja och upplysa om preventivmedel.

Kvinnor får bli präster (1958)

Redan 1919 väcktes frågan om kvinnors möjlighet att bli präster. Men det skulle dröja nästan 40 år innan kyrkomötet 1958 beslutade att även kvinnor skulle ha den möjligheten. Den 10 april vigdes så de tre första kvinnorna till präster i svenska kyrkan: Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson.

Kvinnlig tronföljd införs (1979)

Successionsordningen är en grundlag i Sverige, och därför krävdes två beslut av riksdagen (1978 och 1979) för att ändra den. Fram till dess kunde tronen bara ärvas av en man och prins Carl Philip var därmed kronprins. Men nu är det monarkens äldsta arvinge som ärver kronan oavsett kön, alltså Victoria. Kungen och hovet var för idén om kvinnlig tronföljd - men ville att en dotter bara skulle bli regent om det inte föddes en prins. Men så blev det alltså inte.

Alla yrken öppnas för kvinnor (1989)

Det är först nu som det sista manliga yrkesmonopolet avskaffas i Sverige. Från hösten 1989 får kvinnor lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män. Länge har kvinnor bedrivit militärt arbete som till exempel sjukvårdare, sömmerskor, mekaniker och kockar. Men nu får de tillträde till samtliga militära befattningar.

Ny lag: Grov kvinnofridskränkning (1998)

Brottet införs i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Den är unik eftersom den innebär att flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Det handlar om upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. Från och med 1998 finns alltså den här lagen som ska underlätta åtal av män som upprepat kränkt en närstående kvinna.