datajournalistik
Så rätt (eller fel) har Riksbankens prognoser
Riksbanken gör regelbundet en egen prognos för hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande åren. Men hur väl stämmer prognosen överens med verkligheten?
Fem gånger per år fattar 👈 Tryck här beslut om nivån på I samband med det publicerar Riksbanken även den penningpolitiska rapporten där de förutom att motivera sitt beslut kring styrräntan också presenterar en prognos över hur man tror att nivån på styrräntan kommer att utvecklas de närmsta åren.
Vi ska titta på prognosen och det faktiska utfallet för att se hur väl de två stämmer överens.
Jakten på lagom inflation
Riksbankens övergripande mål är att nå en inflation på 2 procent och även om den senaste tidens stora bekymmer har varit den höga inflationen så var det inte länge sedan problemet var det motsatta.
I början av 2015 införde Riksbanken för första gången minusränta för att motverka den låga inflationen. Minusräntan skulle komma att hålla i sig i flera år, men i den första prognosen från Riksbanken som vi tittar på från februari 2017 så börjar Riksbanken se framför sig en höjning av räntan under 2018, för att till slut hamna på plus under 2019.
Fortsätt scrolla.
I prognosen som Riksbanken gör i den penningpolitiska rapporten så visar man också osäkerhetsintervall som, baserat på uträkningar som visar hur träffsäkert Riksbankens tidigare prognoser har varit, beskriver hur sannolikt det är att räntan hamnar inom ett visst spann.
Det vi visar här är 75-procentsintervallet, det vill säga det spann där man med 75 procents säkerhet kan säga att räntan kommer att ligga inom.
Inför 2019 har räntehöjningen skjutits på framtiden något och ser fortfarande framför sig en gradvis stigande ränta.
Mot slutet av 2019 blir minusräntan historia, men den tidigare prognosen om en höjning över nollan har försvunnit och den rådande nollräntan förväntas istället ligga kvar inom den överskådliga framtiden.
Men i och med coronapandemin blir framtiden genast mindre överskådlig och Riksbanken väljer i april 2020 att bara göra en ettårsprognos istället för den vanliga treåriga.
När Riksbanken släpper sin penningpolitiska rapport för februari 2022 har inflationen börjat ta fart. Men dåvarande riksbankenchef Stefan Ingves menar att inflationsuppgången är tillfällig, eftersom den till största del drivits av ökade energipriser, och snart kommer att vara nere på en procent igen.
Han ser därför ingen anledning att höja räntan.
Inflationstakten fortsätter dock att stiga. Efter nästa sammanträde i april 2022 beslutar riksbanksdirektionen att höja räntan och justerar samtidigt räntebanan uppåt.
Men trots den ovanligt branta prognosbanan så ser vi att den faktiska banan ska komma att bli ännu brantare.
Riksbanken fortsätter under 2022 att höja räntan i ett försök att dämpa inflationen och i september 2022 höjs räntan med hela med 1 procentenhet istället för den vanliga justeringen på 0,25.
Samtidigt ser man framför sig att räntan kommer att höjas något ytterligare för att sedan stabiliseras och sedan till och med trappas av något under 2024.
Under hösten och vintern fortsätter prognoserna visa på ytterligare höjningar på kort sikt, men en stablilisering på lite längre sikt – men nivån för stabliliseringen justeras upp för varje ny prognos.
När den nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen presenterar sitt första räntebeslut är styrräntan uppe i 3 procent.
I den penningpolitiska rapporten för april 2023 slopar Riksbanken osäkerhetsintervallen och presenterar istället alternativa scenarier med olika räntebanor beroende på hur inflationen utvecklar sig.
I rapporten för juni 2023 visar Riksbanken ett alternativt scenario där växelkursen för den svenska kronan fortsätter att försvagas, och ett där inflationen minskar.
I rapporten för september 2023 ligger huvudprognosen kvar på liknande nivåer som i föregående rapport, men i scenariot med låg inflation skjuts säkningen av räntan fram något.
Riksbanken har också lagt till ett scenario där inflationen är hög, men där man väntar med att höja räntan. I det fallet menar Riksbanken att man skulle vara tvungen att göra en mycket mer aggressiv höjning än om man agerar tidigare.
Den senaste tidens ränteuppgång har skett ovanligt fort och Riksbanken har haft ovanligt svårt att göra tillförlitliga prognoser över kommande ränteförändringar.
Det har naturligtvis att göra med att inflationen i sin tur har stigit kraftigt på kort tid på grund av en rad händelser i Sverige och världen. Samtidigt har Riksbankens prognoser ett starkt signalvärde och kan i sig vara ett verktyg för att påverka människor och företags beteenden och förväntningar på utvecklingen i ekonomin.
Klart är att ingen, inte ens Riksbanken själv, med säkerhet vet hur räntan kommer att utveckla sig.
Relaterat
Publicerad: 19 september 2023
Uppdaterad: 21 september 2023 11:09