datajournalistikSå har befolkningen förändrats i din kommun
Sveriges befolkning förändras, de äldre generationerna blir större, det föds fler barn och det flyttar hit personer från andra länder.
Det sker också skiftningar inom landet. Kommunen du föds i är inte nödvändigtvis den du vill bo i som 20-åring. Och när familjebildning eller pensionen närmar sig kanske du flyttar igen.
Vi tittar på vilka generationer som flyttat in – och ut – i din kommun sedan år 2000.
Hej! Jag ska guida dig genom den här artikeln. Vi börjar med en kort genomgång av hur Sveriges befolkning som helhet har förändrats sen år 2000, och hur man läser grafen. Om du vill gå direkt till din kommun istället, tryck på knappen.
Befolkningen år 2000
Den här gråa siluetten är Sveriges befolkning - uppdelat på generationer - år 2000.
Då fanns det flest 60-talister, dryga 1.2 miljoner stycken - det ser vi både genom att siluetten sticker ut mest där, men också på siffran som är skriven till vänster på 60-talisternas rad. 40-talisterna var näst flest och var år 2000 mellan 51 och 60 år gamla.
De äldre generationerna, 30-, 20-, och 10-talisiterna är markant mindre.
80-talisterna är den minsta generationen av de som är under 60 år gamla, knappt 1,1 miljoner, och de var mellan 11 och 20 år gamla år 2000.
Befolkningen år 2018
Arton år senare är 40-talisterna inte längre den näst största generationen, de har blivit färre och är numera strax över miljonen i antal och har blivit mellan 68 och 77 år gamla.
Befolkningssilutten är mera jämn och vi ser en topp mellan 80-talisterna och 90-talisterna som är större år 2018 än de var år 2000.
00- och 10-talisterna har fötts mellan de år vi tittar på och de är lite större i antal än vad 80 och 90-talisterna var när de var i samma ålder.
Skillanderna 2018 och 2000
Nu när du vet hur siluetten fungerar så lägger vi de två åren ovanpå varandra för att kunna se skillnaden tydligare. Befolkningen 2018 är innanför det tjocka svarta strecket. En minskning av personer mellan åren är markerat i orange och en ökning i grönt.
Vi kan läsa ut att antalet 50-, 40- och 30-talister har minskat sen år 2000, en del kan ha flyttat men många lever inte längre.
Förutom de som föddes under 2000-talet ser vi också en ökning från 60-talisterna och framåt, med en majoritet på 80- och 90-talister.
Under siluetten får vi också veta att antalet män har ökat något mer än kvinnor.
Hur ser det då ut runt om i landet? Vi går vidare med att titta på några exempelkommuner för att du ska bli bekant med de olika former som siluetten kan ta - och vad de säger.
Siluetten för Stockholm ser helt annorlunda ut än Sveriges - och visst påminner den om ett flygplan? Staden har haft en stor befolkningstillväxt av 80- och 90-talister som delvis beror på inflyttning. Den stora andelen unga människor gör också att det föds många barn - men när invånarna blir äldre tenderar många att flytta till kranskommunerna för att stadga sig.
Lägg märke till att siffrorna på generationsraderna nu visar skillnaden istället för det totala antalet personer.
Rättvik i Dalarna ser nästan ut som ett uppochnervänt Stockholm. Här ser vi en åldrande befolkning med många 40- och 50-talister. Samtidigt lämnar många unga kommunen.
Kommuner som den här med en åldrande befolkning kan få svårare att försörja sina invånare enbart via skatteintäkter eftersom de unga som arbetar gör det i andra kommuner.
Lomma i Skåne visar bilden av en typisk kommun dit människor flyttar för att bilda familj - därför ser vi många 70- och 80-talister. De unga 90-talisterna lämnar kommunen, antagligen för att studera, men kanske flyttar de tillbaka när de ska bilda familj.
Kiruna ligger nära riket som helhet, även om kommunen också kännetecknas av en åldrande befolkning. Samtidigt finns det fler män än kvinnor bland 80- och 90-talisterna. Det skulle kunna bero på att gruvindustrin i kommunen lockar fler män än kvinnor.
Hur ser det ut i din kommun?
Källa och metod
Materialet bygger på SCBs Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och kön. År 2000 - 2018
Förändringen räknades ut som skillnaden mellan antalet individer år 2018 och antalet individer år 2000.
Kommentarer kring ålderstrukturer i exempelkommunerna bygger delvis på en intervju med Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms Universitet och Institutet för Framtidsstudier.
Se mer från SVT Datajournalistik
Publicerad: 16 februari 2020