datajournalistikSå påverkades intensivvården av corona år 2020
År 2020 var ett speciellt år på många sätt, inte minst för sjukvården och särskilt för intensivvården. Men hur påverkades egentligen belastningen på IVA - och fick personer med andra diagnoser än covid mindre intensivvård under året? Med hjälp av data från Svenska Intensivvårdsregistret ska vi ta en närmare titt.
Längre vårdtid ökar belastningen
Vi jämför antalet vårddagar år 2020 med de tre föregående åren. År 2020 var det 77 procent fler som intensivvårdades i mer än tio dagar, än året innan. De ovanligt långa vårdtiderna innebar att antalet vårdtimmar på intensiven gick upp med 26 procent år 2020.
Antalet vårddagar och vårdtillfällen är justerat efter hur stor befolkningen var de åren. Siffrorna är presenterade som om befolkningen har varit 10 miljoner alla år.
Antal vårddagar i intensivvården uppdelat på hur länge patienter ligger inne, år 2017 till och med år 2020
Färre patienter har intensivvårdats
Alla känner till den hårda belastning som sjukvården och inte minst intensivvården har varit under på grund av corona. Det är lätt att tro att det beror på att fler patienter har lagts in, men nedan kan vi se att det inte är så. Faktum är att 4 procent färre patienter intensivvårdades år 2020 jämfört med året innan. Belastningen kommer alltså från de längre vårdtiderna, som vi såg i grafen ovan.
Hur många patienter som behandlades inom intensivvården uppdelat på hur länge patienter ligger inne, år 2017 till och med år 2020
Så påverkades intensivvården
Vi går djupare in i Svenska Intensivvårdsregistrets data och tittar på vilka olika diagnoser patienterna i intensivvården har vårdats för år 2020 och hur det ser ut jämfört med de föregående nio åren. Vi tittar på antal patienter per tio miljoner invånare - vi har justerat upp eller ner antal fall beroende på hur många invånare det var varje given månad.
Andningsorganens sjukdomar
På bilden nedan ser vi patienter som intensivvårdats för andningsorganens sjukdomar - många av de här är alltså covid-patienter.
Den röda linjen är år 2020. Den mörkgråa är de vanligaste värdena för åren 2010 till 2019 och den ljusgråa visar hela spannet för de tidigare åren.
Under 2020 slogs rekordet i antal patienter som intensivvårdades för andningsorganens sjukdomar under sex månader - de är markerade med en röd prick ovanför månadens namn. I juli och september var det dock rekordfå patienter med andningsorganens sjukdomar inlagda - det markeras med en mörkröd prick under månaden.
Nu ska vi titta på hur stor skillnaden blir över hela året och jämföra med tidigare år. Vi tittar på en kumulativ graf, där vi lagt ihop antalet patienter månad för månad.
Under år 2020 var det sammanlagt 12 042 patienter per tio miljoner invånare som intensivvårdades för andningsorganens sjukdomar. Det högsta värdet de nio föregående åren var 10 439 patienter. År 2020 vårdades alltså 1 603 fler än den tidigare toppnoteringen.
Tumörer
Här ser vi patienter som intensivvårdats för diagnosen tumörer. Här är mönstret helt annorlunda, den röda linjen ligger under eller i nederkant under hela året.
Det var rekordfå patienter i 8 månader under år 2020.
Under år 2020 var det sammanlagt 1 591 patienter per tio miljoner invånare som intensivvårdades för tumörer. Det högsta värdet de nio föregående åren var 2 952 patienter. Det lägsta värdet föregående år var 1 784 patienter.
År 2020 intensivvårdades alltså 1 784 - 1 591 = 193 färre patienter än den tidigare lägsta noteringen. Jämför vi med den tidigare högsta noteringen var det 1 361 färre patienter.
Skador
Här ser vi patienter som intensivvårdats med diagnosen "skador". Det var rekordfå patienter för 11 av 12 månader år 2020.
Under år 2020 var det sammanlagt 3 379 patienter per tio miljoner invånare som intensivvårdades för skador. Det lägsta värdet de föregående nio åren var 3 946 patienter.
År 2020 intensivvårdades alltså 3 946 - 3 379 = 567 färre personer än den tidigare lägsta noteringen.
Stora skillnader i regionerna
Olika regioners intensivvård har drabbats olika hårt, jämfört med tidigare år. Vi ska titta på tre exempel - Stockholm, Sörmland och Skåne.
Stockholm
Åren 2017 till 2019 hade Stockholms region i genomsnitt 69,0 patienter per dag i intensivvården, det kommer vi att använda som ett referensvärde - det är därför det står "1x" under siffran 69 till höger om grafen. 1x räknas som en vanlig belastning.
År 2020 var den högsta noteringen 243,9 patienter på en treveckors-period. Det är 3,5 gånger mer än referensvärdet. Belastningen på IVA var alltså 3,5 gånger högre än normalt.
Letar vi efter toppnoteringen för åren innan så hittar vi den år 2017, med 77 patienter. Det motsvarar 1,1 gånger högre belastning än referensvärdet och får ses som närmast normalt.
Nu ska vi titta närmare på bara år 2020. Vi delar upp året i två delar, perioden före augusti, våren, och perioden efter starten på augusti, hösten.
Under våren har vi det högsta värdet i april, med ett genomsnitt på 243,9 patienter under en treveckors-period. Det är alltså 3,5 gånger högre belastning än referensvärdet för åren 2017 - 2019.
Under hösten är det högsta värdet i december, med 127,5 patienter vilket är 1,8 gånger högre än referensvärdet.
Det är alltså stor skillnad på topparna för våren och hösten. Antalet dödsfall med covid var dock ungefär lika många i april som i december. Skillnaden vi ser hos intensivvården beror bland annat på att man under hösten vårdat fler covid-patienter i slutenvården istället.
Sörmland
Sörmland är en mindre region än Stockholm, med färre intensivvårdsplatser tillgängliga. De har haft färre patienter inlagda men belastningen har ändå, jämförelsevis, varit större än i Stockholm. Så här såg intensivvården i Sörmland ut år 2020.
Även i Sörmland var det högsta värdet i april, med 33,3 patienter i genomsnitt under en treveckors-period. Det motsvarar 4,2 gånger högre belastning än referensvärdet för åren 2017 till 2019.
Under hösten ser vi det högsta värdet i december, med 12,9 patienter som motsvarar 1,6 gånger referensvärdet. Även i Sörmland har vi alltså betydligt lägre belastning på just intensivvården under hösten.
Skåne
I Skåne ser det väldigt annorlunda ut än i de två tidigare exemplen. Här är belastningen betydligt mer jämn över året.
Varken under våren eller hösten syns någon tydlig topp. Belastningen är något högre i december med ett värde som är 1,4 gånger högre än referensvärdet. Tittar man däremot på siffror över slutenvården så ser man att Skåne i våras som mest hade runt 70 covidpatienter, att jämföra med december när de hade över 550 i slutenvården. Skåne har drabbats betydligt hårdare under hösten - men majoriteten av patienterna kommer aldrig till intensivvården.
Utforska själv
Här kan du själv titta på hur många som intensivvårdats för olika diagnoser år 2020 jämfört med tidigare år. Under grafen ser du detaljer om vad som ingår i den övergripande diagnosen.
Efter det kommer en del där du kan utforska hur belastningen såg ut i de olika regionerna.
Siffran du ser i rullistan innebär att det slagits någon slags rekord år 2020. 2 av 12 betyder alltså att det varit antingen rekordmånga eller rekordfå eller en av varje för två av årets 12 månader.
Utforska diagnoserna
Förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
Det var rekordfå patienter som intensivvårdades under 10 månader.
Det var rekordfå vårdade patienter under året. Det var 971 färre patienter än det lägsta antalet från de senaste tio åren.
- • Accidentell punktion eller perforation av kärl, nerv eller organ
- • Allergi, ospecificerad
- • Anafylaktisk chock, Allergisk chock. Anafylaxi UNS
- • Andra komplikationer till anestesi
- • Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel. Används för SSRI-intoxikationer
- • Andra och icke specificerade narkotiska medel
- • Anestetikum, ospecificerat
- • Angioneurotiskt ödem
- • Antiepileptika, lugnande medel och sömnmedel
- • Antikoagulantia
- • Barbiturater
- • Bensodiazepiner eller bensodiazepinlika sedativa/hypnotika
- • Beta-receptorblockerare
- • Blödning och hematom som komplikation till kirurgiska och medicinska ingrepp
- • Cannabis
- • Chock under eller som följd av kirurgiska och medicinska ingrepp som ej klassificeras annorstädes
- • Cyanväte
- • Drunkning och drunkningstillbud
- • Effekter av blixtnedslag
- • Effekter av elektrisk ström
- • Effekter av lufttryck eller vätsketryck
- • Effekter av yttre orsaker
- • Etanol
- • Gaser, rök och ångor
- • Glykol
- • Hjärtstimulerande glykosider och läkemedel med liknande verkan
- • Hypotermi, accidentell
- • Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp. CNS-infektion, postoperativ * , Nosokomial infektion UNS*
- • Insektsbett eller stick, giftigt
- • Isopropylalkohol
- • Kalciumantagonister
- • Kompartmentsyndrom. Krosskadesyndrom. Rhabdomyolys
- • Komplikationer till kirurgiska åtgärder och medicinsk vård
- • Kvävning / strypning
- • Malign hypertermi orsakad av anestesi
- • Metanol
- • Misshandelssyndrom, barnmisshandel
- • Misslyckad eller försvårad intubation
- • NSAID
- • Neuroleptika och antipsykotiska läkemedel
- • Ogynnsam effekt av anestesiläkemedel, ospecificerad
- • Opiater, opioider
- • Paracetamol. Anilider
- • Posttraumatisk blödning
- • Posttraumatisk sårinfektion *
- • Psykodysleptika
- • Psykostimulantia med missbruksrisk
- • Psykotropt medel
- • Ruptur av operationssår
- • Salicylater
- • Sena besvär av skador, förgiftningar och andra följder av yttre orsaker
- • Shuntdysfunktion
- • Subkutant emfysem
- • Tidiga komplikationer till skada genom yttre våld
- • Toxisk effekt av kolmonoxid
- • Toxisk effekt av ormgift
- • Toxisk effekt av substanser med i huvudsak icke-medicinsk användning
- • Transfusionsreaktion
- • Tricykliska och tetracykliska antidepressiva läkemedel
- • Ventrikeldrän-associerad meningit *
- • Värmeslag, solsting eller andra effekter av värme
Utforska läget i regionera
Blekinge
Åren 2017 - 2019 hade intensivvården inom region i genomsnitt 3,4 patienter per dag, detta använder vi som ett referensvärde.
För år 2020 var den högsta noteringen av ett tre veckor långt medelvärde 8,8, detta motsvarar 2,6 gånger referensvärdet. För åren 2017 - 2019 var motsvarade siffra 5,1 eller 1,5 gånger referensvärdet.
Vi delar upp år 2020 i två delar, perioden före augusti, våren, och perioden efter starten på augusti, hösten.
Det högsta värdet under våren var 1,6 gånger referensvärdet.
Under hösten var det högsta värdet 2,6x.
Källor och metod
Längre vårdtid ökar belastningen
SIR Utdataportalen - Vårddygn grupperad
Diagnoser, Så påverkades intensivvården
Vi använder antal unika personer (inte vårdtillfällen) då vi i det här avsnittet vill jämföra hur många personer som fått vård och inte hur stor belastningen var.
Vi justerade siffrorna som att befolkningen hade varit 10 miljoner personer med hjälp av månadssiffror från SCB. Då det saknades data för hur stor befolkningen var december år 2020 använde vi siffran för november.
Vi använder oss av grupperingarna som är gjord av SIR. Ofta har en patient flera diagnoser, även inom samma grupp, så det finns risk för att en person kan dubbelräknas när man tittar på grupper av diagnoser. Då vi använder oss av unika personer och inte vårdtillfällen blir det ingen dubbelräkning inom en graf/gruppering. Dock så kan en person ha flera diagnoser inom olika grupper samtidigt och därför räknas med i mer än en graf. Det är det förväntade resultatet, vi vill kunna se hur många patienter som haft en viss diagnos ett visst år oavsett om de också har en annan diagnos.
SIR Utdataportalen - Rapporterat antal vårdtillfällen
SCB - Folkmängden per månad efter region, ålder och kön
Regionala skillnader, stora skillnader i regionerna intensivvården
Beläggningssiffrona är en högupplöst tidsserie där alla förändringar visas. Dock kan det saknas personer som ännu inte är färdigbehandlade, exempelvis om en person skrevs in i början av december och ännu inte blivit utskriven och inrapporterad.
För varje dag räkande vi ut ett medelvärde för hur många patienter som låg inne.
Trendlinjen är ett rullande medelvärde som är tre veckor långt, där medelvärdet räknas ut utifrån mitten, så vi tittar fram en och en halv vecka och bak en och en halv vecka för att få fram trenden.
SIR Utdataportalen - Beläggning
Materialet hämtades: 2021-02-17
Publicerad: 20 februari 2021