datajournalistikSå rätt och fel hade opinionsmätningarna
Det amerikanska presidentvalet blev en nagelbitare som till slut avgjordes av resultatet i en handfull stater som alla såg ut att kunna vinnas av endera kandidat – trots att opinionsundersökningarna i många fall visat en klar ledning för Biden.
Hur rätt eller fel hade egentligen opinionsundersökningarna?
Vi har tittat på hur många procentenheter det skiljde sig mellan de två presidentkandidaterna i den sista sammanvägda opinionsundersökningen från Fivethirtyeight, och jämfört det med hur mycket det slutgiltiga resultatet skiljde sig åt kandidaterna emellan.
Vi börjar med att titta på övertaget i opinionsundersökningarna.
I den sista sammanvägda opinionsundersökningen innan valet låg kandidaterna inom fem procentenheter från varandra i nio delstater.
När vi lägger till valresultatet (/) och drar en linje mellan vad opinionsundersökningarna visade och det faktiska resultatet så ser vi att resultatet är ojämnt.
Vi flyttar om prickarna lite och utgår istället från opinionsundersökningarna som nollpunkt för att jämföra hur mycket det faktiska resultatet skiljde sig från undersökningarna i varje stat.
Vi sorterar staterna utifrån storleken på skillnaden mellan det förutspådda och det faktiska resultatet, och justerar skalan.
Vi ser att de allra flesta prickarna är till höger om mittlinjen vilket innebär att Trump underskattades i opinionsundersökningarna i de allra flesta staterna.
Biden underskattades bara i fyra av staterna, och i ingen av dessa stater var överskattningen större än två procentenheter.
I alla andra stater gjorde Trump ett bättre val än vad opinionsundersökningarna antytt, förutom Kalifornien, där opinionsundersökningarna träffat mer eller mindre mitt i prick.
När vi tar ett genomsnitt av skillnaden mellan opinionsundersökningarna och resultatet i staterna så ser vi att opinionsundersökningarna underskattade Trumps resultat med i snitt 5,3 procentenheter.
Tittar vi istället på hur det såg ut valet 2016 så ser vi att den genomsnittliga skillnaden där istället låg på 4,5 procentenheter till Trumps fördel.
När vi fokuserar på tio så kallade vågmästarstater så blir resultatet däremot lite annorlunda. Den genomsnittliga skilladen mellan opinionsundersökningarna och valresultat i dessa stater var 6 procentenheter till Trumps fördel, i valet 2016.
Tittar vi på samma stater i valet 2020 så ser siffran något bättre ut, 4,7 procentenheter till Trumps fördel.
Det innebär att även om den genomsnittliga skilladen mellan undersökning och resultat var större under valet 2020 än i 2016 års val, så var skillnaden mindre 2020 i de stater där valet är som jämnast.
Om vi bara ser till de stater där Donald trump vann så var den genomsnittliga skillnaden 7,2 procentenheter.
Skillnaden i stater där demokraterna vann var lägre – 3,3 procentenheter till Trumps fördel.
Källor och metod
Datan för opinionsundersökningarna (2016 och 2020) kommer från Fivethirtyeight.
Valresultatet för 2020 års val kommer från New York Times (hämtat den 11 december).
Valresultatet för 2016 års val kommer från MIT Election Data and Science Lab.
Valresultatet från valet 2020 och 2016 har jämförts med den sista sammanvägda opinionsundersökningen som Fivethirtyeight publicerade innan respektive val.
Publicerad: 14 december 2020