datajournalistikSjukvård i din region
Hur länge får du vänta på vård och behandling i din region? Är den bättre eller sämre jämfört med Sveriges andra regioner? Vi har rangordnat regionerna efter 77 olika värden. Här kan du själv ta reda på hur din region ligger till jämfört med andra när det gäller allt från väntetider och patientsäkerhet till överlevnad vid olika sjukdomar.
Köer och väntetider i vården
De röda linjediagrammen nedan visar hur regionerna står sig mot varandra när det gäller köer, väntetider och tillgång till vård mellan 2016 och 2020. Den samlade tillgängligheten är en sammanslagning av sju olika mått kopplade till den lagstadgade vårdgarantin.
Tryck på knappen ”Visa” under den region som du vill se mer om.
Viktigt – om våra siffror
Resultaten består av ett urval av indikatorer – ett annat urval hade kunnat göras. Tillgången på data styr ofta urvalet. Datakvaliteten varierar, liksom indikatorernas validitet - i vilken grad de verkligen mäter det de avser att mäta.
Indikatorerna speglar kvalitetsaspekter som är olika viktiga, vilket gör att det är svårt att väga samman flera olika resultat.
Ingen hänsyn tas till statistisk säkerhet eller hur nära ett resultat är en gräns för måluppfyllelse. Jämförelserna visar variation mellan regionerna. Men det kan också finnas variation inom en region, mellan befolkningar, olika socioekonomiska grupper eller olika vårdgivare.
Metod och källor
Sidan innehåller statistik från 77 olika så kallade sjukvårdsindikatorer. Det är mått som mäter olika viktiga aspekter av sjukvården och som berör stora patientgrupper.
Syftet är att med hjälp av statistiken skapa en övergripande lägesbild av svensk sjukvård och att jämföra resultaten från Sveriges 21 regioner med varandra.
Enligt SKR ska en sjukvårdsindikator vara mätbar och väl definierad och, så långt det är möjligt, stödja en värderande tolkning. Med det menas att läsaren ska veta om det är bra eller dåligt att indikatorn har ett högt eller ett lågt värde.
Det ska vara möjligt för hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall.
De 77 indikatorerna är indelade i sju olika teman. Ett belyser patienternas egen syn på vården. Fyra stycken är olika mått på vårdens kvalitet och två stycken rör personal och ekonomi.
Urvalet av de 77 sjukvårdsindikatorer är gjord av Sveriges kommuner och regioner – SKR och är hämtade från deras årliga rapport Öppna Jämförelser för året 2020. Uppdrag granskning har sen kompletterat med historiska data - i de flesta fall 10 år tillbaka i tiden. De flesta indikatorerna innehåller statistik till och med 2020. I några fall har statistiken uppdaterats med uppgifter från 2021.
Den samlade tillgängligheten består av sju olika mått kopplade till den nationella vårdgarantin. Vi har valt att titta på en femårsperiod mellan 2016-2020. Dels för att undvika att alltför avvikande värden från enstaka år får för stor betydelse, men också för att perioden innehåller ett regionval.
De enskilda sjukvårdsindikatorerna kommer från följande källor:
Hälso- och sjukvårdsbarometern
Nationell patientenkät, Sveriges Kommuner och Landsting
Väntetider i vården, Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhet, Sveriges Kommuner och Landsting
Riksstroke
Patientregistret, Socialstyrelsen
Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen
Cancerregistret, Socialstyrelsen
SWEDEHEART
Nationella diabetesregistret (NDR)
Graviditetsregistret
Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer
Nationella lungcancerregistret
Svenska Kolorektalcancerregistret
Statistiska Centralbyrån (SCB)
KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting
Lars-Göran Svensson/Uppdrag GranskningRedaktör
Staffan Florén Sandberg/Uppdrag GranskningReporter/research
Pontus Jensen KarlssonResearch
Martin Hedström/SVT DatajournalistikWebbproduktion och design
Tobias GärderDesign
Publicerad: 28 mars 2022