datajournalistikSveriges osäkra kurvor
Det finns stora luckor i Trafikverkets arbete med att trafiksäkra de svenska vägarna. SVT:s kartläggning visar att minst 15 800 kurvor inte går att runda på ett säkert sätt om man åker den skyltade hastigheten.
I slutet av den här artikeln kan du se osäkra kurvor i ditt län.
Det finns många anledningar till att trafikolyckor sker. Väglag, trötta eller påverkade förare, förare som kör för fort eller djur som plötsligt dyker upp på vägen ökar risken för olyckor.
Men vissa vägar har också inneboende problem som gör att det är svårare att hantera en olyckssituation – även om man följer den skyltade hastigheten.
SVT har kartlagt 15 800 kurvor som är felutformade och därför har sidofriktionsproblem. Det innebär att kurvorna på grund av hur de är utformade ökar risken för ett fordon att hamna på fel vägbana, få sladd eller i värsta fall åka av.
En stor del av de dessa kurvor finns inte med i Trafikverkets arbete med Nollvisionen.
Kartan visar alla de vägar som Trafikverket bedriver sitt huvudsakliga trafiksäkerhetsarbete på. Myndighetens arbete fokuserar på de vägar med ett vägnummer mindre än 100 och vägar där det i snitt åker fler än 4 000 bilar per dag.
Det motsvarar 19 procent av det totala vägnätet.
Nu ser vi istället de sträckor som ingått i vår undersökning. Vi har valt ut alla vägar där det har skett minst fem olyckor de senaste fem åren. Utifrån dessa vägar har vi undersökt vägsträckor utan mittavskiljare och där hastigheten är 70 km/h eller högre.
Vägsträckorna som fyller dessa kriterier motsvarar 25 procent av det totala vägnätet.
På de här vägsträckorna har vi identifierat 15 800 kurvor som är felutformade, kurvor där det blir svårare att hålla kvar bilen på vägen om man åker i den skyltade hastigheten.
Hastighet, tvärfall och kurvatur
För att se om en kurva är felutformad tittar vi på tre variabler: hastighet, tvärfall (lutningen) och kurvradien (hur skarp kurvan är).
För att kunna färdas säkert i en kurva behövs friktion mellan däck och vägbana.
Hur mycket friktion som behövs för att runda en kurva beror på hastighetsbegränsningen, lutningen på tvärfallet och kurvradien.
Vi tar hjälp av ett exempel:
Om man färdas den tillåtna hastigheten 70 km/tim i en kurva som har ett tvärfall på 1 procent och en kurvradie på 250 meter så kommer inte friktionen att vara tillräcklig, och föraren riskerar att få sladd.
Det är sådana kurvor vi har identifierat i vår granskning.
Om man däremot minskar hastigheten i kurvan till 60 km/tim så minskar kraften som trycker bilen i sidled. Det gör vägen säkrare.
Ett annat sätt att minska kraften som trycker bilen i sidled är genom att öka lutningen på tvärfallet. I det här exemplet måste lutningen öka till 6 procent för att kompensera för hastigheten.
Ett tredje alternativ för att göra kurvan säkrare vore att helt enkelt bygga en rakare väg, med en större kurvradie.
Nu kan du själv testa att ändra hastighet, lutning och kurvradie för att se om din kurva håller måttet.
Tryck på "+" eller "–" vid skyltnamnet för att ändra på värdet.
Om lyset är rött så är kurvan felutformad.
Om lyset är gult så överstiger friktionsbehovet 70% av den tillgängliga friktionen, vilket är den gräns som används när man bygger nya vägar för att ha en säkerhetsmarginal.
Är lyset grönt så är kurvan rätt utformad.
Felutformade kurvor i ditt län
Hur ser det då i ditt län? Välj län nedan för att se de fem vägar med störst andel felutformade kurvor per kilometer väg som uppfyller kriteriererna för att ingå i vår analys. Du kan sedan välja att lägga till andra vägar från länet.
De blåmarkerade delarna av vägen ingår i vår analys, de rödmarkerade delarna är kurvor som är felutformade, och de vita delarna är inte med i analysen.
Analysen utgår från att man kör från ett visst håll. Början och slutet är utmarkerat med en startpunkt och en slutflagga.
Rickard AnderssonDatajournalist
Helena BengtssonDatajournalist
Ola HjalmarssonDatajournalist
Fredrik StålnackeDatajournalist
Publicerad: 26 september 2019
Uppdaterad: 26 september 2019 12:48