datajournalistikUppvärmningen i breddgrader
Med hjälp av data från NASA kan vi se jorden bli varmare och varmare, från år 1880 till 2020.
Jorden är här uppdelad i ringar som motsvarar två breddgrader vardera. När det är kallare än referensperiodens (1951-1980) genomsnittstemperatur så färgas ringen blå, och när det är varmare färgas ringen röd. Ju större avvikelsen är, desto mörkare färg.
Tryck på play för att spela upp, eller dra i reglaget för att byta år.
Tryck och dra i klotet för att rotera det.
Relativt den egna breddgraden:Varje ring färgas utifrån en egen skala som baseras på den största temperaturavvikelsen (i absoluta tal) under hela perioden för den specifika ringen. Om det varmaste året var 3 grader över genomsnittet så går skalan alltså från -3 (blåaste) till +3 (rödaste).
Den här vyn gör det enklare att se förändring mellan åren inom enskilda ringar.
Relativt alla breddgrader: Alla ringar får sin färg utifrån en gemensam skala som sätts utifrån den enskilt största avvikelsen från genomsnittet i någon av ringarna, under något av åren. Om det kallaste året i en ring var 2 grader under genomsnittet, men en annan ring har ett år där temperaturen var 3 grader under genomsnittet så går skalan alltså från -3 till +3, även för den ring där den största avvikelsen bara var 2 grader.
Den här vyn gör det enklare att se vilka ringar som haft störst variation i temperaturavvikelse över åren.
Källor och metod
Datan kommer från GISTEMP v4 som tillhandahålls av Nasa. Första datapunkten de har är från 1880 därför börjar vi också där.
Originaldatan är ett 2°×2° rutnät med temperaturavvikelser över hela jorden. En ruta motsvarar alltså två breddgrader och två längdgrader. Jämförelseperioden är 1951-1980.
Utifrån rutorna räkandes ett medelvärde fram för varje år och breddgradspar.
Publicerad: 1 september 2021