Sverige har gått till val och resultatet är klart. Här kan du se var partierna har gått framåt och bakåt de senaste riksdagsvalen – på såväl kommun- som valdistriktsnivå. Du kan också grotta ner dig i hur de olika distriktens partistöd hänger ihop med inkomst, ålder, utbildningsnivå och mycket mer.
Vi börjar med att titta på antalet valdistrikt där respektive parti har varit störst i de fyra senaste valen. Sammanlagt finns det 6578 valdistrikt i Sverige år 2022 men i den här sammanställningen visas inte uppsamlingsdistrikten (se mer i faktarutan).
Socialdemokraterna är stadig etta och ökade i antal valet 2022 till skillnad mot Moderaterna som tappade kraftigt och förlorade andraplatsen till Sverigedemokraterna.
Använd pilarna eller svajpa i kartan för att byta år.
Antal valdistrikt som partiet varit största parti i vid respektive val
Nu ska vi titta på enskilda partiers resultat och i vilka distrikt de har starkast stöd. Här kan du se tre olika vyer – i utgångsläget ser du i vilka valdistrikt Sverigedemokraterna (som ökat mest sedan förra valet) har starkast stöd. Genom att trycka på års-knapparna kan du se hur det förändrats de senaste valen. Du kan även byta parti. Under kartan ser du en tabell över de fem valdistrikt som ditt valda parti gick bäst och sämst i.
Om du trycker på ”Visa samtliga valår” ser du de senaste fyra valen samtidigt. Om du trycker på ”Visa samtliga partier” ser du alla partier samtidigt för det år du valt.
Du kan också välja (eller söka på) en kommun för att få en närmare titt på valdistrikten nära dig.
Längre ner i artikeln kan du själv utforska materialet och hitta egna samband mellan partistöd och demografi – och se var ditt eget distrikt placerar sig
Eller scrolla vidare för att lära dig hur man läser grafen.
Det finns vissa samband mellan vilket parti man väljer och till exempel hur hög inkomst man har. I de följande exemplen tittar vi på partistöd tillsammans med några olika demografiska variabler.
Varje prick i grafen är ett valdistrikt.
Prickens horisontella position (vänster–höger) visar var valdistriktet placerar sig på den demografiska variabeln – i fallet nedan medianinkomsten.
Prickens vertikala (uppåt–nedåt) position representerar distriktets stöd för det aktuella partiet i det senaste riksdagsvalet – i fallet nedan Moderaterna.
Moderaterna, andel röster (%)
Medianinkomst (kr)
I exemplet ovan kan man se ett samband – en hög medianinkomst i ett distrikt motsvaras ofta av ett högt stöd för Moderaterna.
Sverigedemokraterna, andel röster (%)
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning (%)
I exemplet ovan tittar vi på andelen personer i varje distrikt som jobbar inom byggverksamhet och tillverkning, och stödet för Sverigedemokraterna.
Även här kan man se en tendens där stödet för Sverigedemokraterna är högre i distrikt med en större andel invånare som har yrken inom bygg och tillverkning.
Socialdemokraterna, andel röster (%)
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken (%)
Ovan ser vi andelen i varje distrikt som jobbar inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken på den horisontella axeln, samt stödet för Socialdemokraterna på den vertikala.
Även här kan man ana en tendens för ett högre stöd för Socialdemokraterna i distrikt med hög andel verksamma inom nämnda yrken.
Socialdemokraterna, förändring sedan 2018 (%-enheter)
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken (%)
Nu byter vi perspektiv, och i stället för att titta på stödet för Socialdemokraterna i det senaste valet så tittar vi på skillnaden i stöd mellan det senaste valet 2022 och det föregående valet 2018.
Det vi ser på den vertikala axeln är här alltså skillnaden (i procentenheter) mellan stödet för partiet i valet 2018 och stödet 2022.
Ju högre upp ett distrikt placerar sig i grafen desto mer har partiet ökat i det distriktet i det senaste valet, och tvärt om.
Här ser vi att Socialdemokraterna backat sedan förra valet i många av de distrik där många arbetar inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Det ser vi för att det är många prickar långt till höger som ligger under 0% - som alltså minskat sedan förra valet.
Varje prick i diagrammet nedan är ett valdistrikt. Tryck på en prick för att se vilket distrikt det är eller leta upp ditt eget i sökrutan.
I första läget ser du andelen som röstat på Sverigedemokraterna i kombination med valdistriktens medianinkomst. Ju högre upp pricken är – desto större stöd för partiet i distriktet. Ju längre till höger pricken är – desto högre medianinkomst i distriktet. Du kan välja vad du vill titta på i listan under diagrammet. Hittar du några samband?
Du kan välja mellan de sittande riksdagspartierna och de tre övriga partier som fick störst andel röster i riksdagsvalet.
Valresultatet och valdistrikt är hämtade hos Valmyndigheten. Övrig data kommer från en beställning hos SCB och består av er rad olika variabler uppdelade på 2022 års valdistrikt.
Uppsamlingsdistrikt: I år finns det 314 uppsamlingsdistrikt. Det är förtidsröster som lämnats i andra kommuner under valhelgen, utlandsröster och röster från ambassader. De räknas på onsdagen efter valet och räknas i "uppsamlingsdistrikt" istället för valdistrikt.
Kartorna visar den 90:e, 70:e och 50:e percentilen för partiets starkaste resultat i respektive valdistrikt baserat på riksdagsvalen 2010, 2014, 2018 och 2022. Tanken med kartorna är att visa var partierna har sina starkaste fästen, Liberalernas 17,8 procent i Västerled 15 Ålsten S i Stockholm är färgat lika starkt som Socialdemokraternas 67,96 procent i Tjärna Allé i Borlänge. Det går således att jämföra ett enskilt partis resultat över åren men det går inte att jämföra partier med varandra.
När grafen visar förändring sedan valet 2018 visas bara distrikt som är jämförbara, det vill säga distrikt som såg likadana ut 2022 och 2018 eller distrikt vars vars motsvarighet 2018 går att återskapa genom att kombinera flera distrikt.
Siffror från SCB
Befolkning efter ålder, kön och bakgrund från 2021-12-31
Befolkning efter sysselsättning från Registrerbar arbetsmarknadsstatistik 2020
Anställda 20-64 år efter yrkesområde från Yrkesregistret 2020
Befolkning 25-64 år efter utbildningsnivå från Utbildningsregistret 2022-01-01
Befolkning 20+ år efter summa sammanräknad förvärvs-och kapitalinkomst från Inkomst-och taxeringsregistret 2020
Befolkning efter upplåtelseform från Lägenhetsregistret 2021-12-31
Martin HedströmDatajournalist
Ola HjalmarssonDatajournalist