Covid-19 har belastat Sveriges sjukvård så mycket så att man blivit tvungen att prioritera ner annan vård. Uppskattningsvis har ungefär 156 000 färre elektiva operationer gjorts i Sverige under pandemin än normalt. I takt med att färre behöver vård för covid kan sjukhusens normala verksamhet återupptas. Men hur mycket har man att ta igen?
I den här artikeln gör vi en uppskattning av antalet operationer som skjutits upp och blivit en vårdskuld och hur lång tid det kan ta att arbeta bort den. Titta hur det ser ut på ditt sjukhus.
Uppdaterade statistik för 2021
Artikeln publicerades första gången under sommaren 2021 men har uppdaterats med slutgilitiga siffror för 2021.
Vårdskulden är uträknad som skillnaden mellan hur många elektiva operationer som genomförts under år 2020 och under 2021 och hur många operationer som "borde" ha genomförts under den perioden om antalet operationer hade varit samma som tidigare år.
Du kan inte sätta arbetsbelastningen till mer än 120% eftersom det finns en gräns för hur mycket man kan öka kapaciteten med nuvarande förutsättningar för personal och operationssalar. Sakkunniga på registret över operationer bedömmer att 120% arbetskapacitet kan vara svårt att nå upp till.
SPOR:s publika rapporter - Akutprioritering
SVT - Så påverkar corona möjligheten att opereras
Från SPOR-rapporten räknas både operationer som kategoriserats som elektiva och bevakning.
Region Jönköping har haft problem med uppdateringen av sina rapporter därför används en specialkörning för antalet operationer 2021 för sjukhusen: Värnamo sjukhus, Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö.
Med vårdskuld menar vi elektiva operationer som borde ha utförts, men som skjutits upp på grund av pandemin.
Uppskattning av denna siffra har gjorts utifrån ett sjukhus uppskattade normala flöde per dag.
För att räkna ut detta normalflöde har vi använt oss av tillgänglig statistik från i första hand SPORs publika rapporter Akutprioritering och i andra hand materialet från Så påverkar corona möjligheten att opereras
Normalvärdet för operationskapaciteten räknas fram enligt följande metod:
Om sjukhuset har data från 2017, 2018 och 2019 sätts normalvärdet till medelvärdet från dessa år.
Om sjukhuset inte har data från 2017 men har data 2018 och 2019 sätts normalvärdet till medelvärdet från 2018 och 2019.
Om sjukhuset inte har data från 2017 eller 2018 men har data från 2019 sätts normalvärdet till 2019 års värde.
Om sjukhuset inte har data från 2017, 2018 eller 2019 så används veckorna 3,4,5,6 från år 2020 som normalvärdet.
När väl normalvärdet är satt för alla sjukhus räknas skillnaden i flöde (per dag) ut för år 2020 och 2021.
Skillnaden i flödet används sen för att räkna ut skulden.
Den totala skulden är alltså:
Skillnad i flödet per dag för år 2020 gånger antalet dagar under 2020
plus
skillnad i flödet per dag för år 2021 gånger antalet dagar under år 2021.
För att sedan räkna ut hur stor skulden är i arbetsdagar tar vi den totala skulden delat med normalflödet.
För att räkna ut hur lång tid det tar att betala av den skulden räknar vi med en ökad kapacitet utifrån normalflödet. Så om arbetskapaciteten ligger på 120% används 20% för att betala av skulden.
Siffran för riket räknas ut genom att summera "skillnaden i normalflödet" för varje sjukhus. Då har man skillnaden per dag i riket. Sen räknas skulden ut på samma sätt som för enskilda sjukhus.
Publicerad: 15 juli 2021
Uppdaterad: 25 januari 2022