datajournalistik
Vargen i Sverige
– i siffror
Hur många vargar finns det i Sverige? Var finns vargarna? Och vad är den vanligaste dödsorsaken för varg? Det och mycket mer får du svar på i den här varg-specialen.
Från att ha varit en naturlig del av faunan på den skandinaviska halvön från istidens slut så utrotades den skandinaviska vargstammen helt under 1900-talet. Men sedan början av 1980-talet har den skandinaviska vargstammen återetablerat sig.
Idag finns cirka 510 vargar i Skandinavien, varav runt 450 i Sverige under inventeringsperioden 1 oktober till sista mars – här räknas både fynd av levande och döda vargar in. Det faktiska antalet varierar över året, i takt med att vargar dör och nya ungar föds.
Följ med oss på en genomgång av den skandinaviska vargen idag. I botten på artikeln kan du se hur många rovdjursangrepp som skett i din kommun de senaste tio åren.
Familjegrupper och revirmarkerande par
Majoriteten av de vargarna är stationära och håller sig till ett revir. Enligt den senaste inventeringen fanns det 49 familjegrupper och 36 så kallade revirmarkerande par i Skandinavien under inventeringsperioden. Med hjälp av data från Rovdata/SLU har vi kunnat kartlägga majoriteten av dem –reviren sträcker sig i höjd med Sundsvall i norr och Landskrona i söder. De flesta revir finns i Sverige, men en del av vargarna befinner sig i Norge och på den svensk-norska gränsen.
En av de stationära vargarna var den så kallade Norrsjön-hanen som hörde hemma i Norrsjön-reviret. I februari 2021 sköts han under skyddsjakt, men här kan vi följa hur har rörde sig under det sista kvartalet 2018 med hjälp av GPS-data från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vargens position noterades ungefär två gånger per dygn, en gång på natten och en gång på dagen.
Fortsätt scrolla
Vargen rörde sig i ett område mellan Fredriksberg och Ludvika i Dalarna.
Under de tre månaderna vi följde honom så rörde sig Norrsjön-hanen i ett område som är drygt 1 100 kvadratkilometer stort.
Fortsätt scrolla
Dödsorsaker för varg
De senaste åren har cirka 45 döda vargar per år rapporterats in i Rovbase, Naturvårdsverkets och norska Miljødirektoratets databas med rovdjursinformation.
Enligt den här studien dödas cirka 12 procent av vargstammen vid illegal jakt varje år. De senaste åren har det dock ökat uppåt 18 procent.
På kartan ser vi var döda vargar har påträffats de senaste tio åren. Från den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2023 så har 459 avlidna vargar rapporterats in.
Skyddsjakt och licensjakt
Övriga orsaker t.ex. olyckor eller naturlig död
Nu ska vi titta på de dödsorsaker som angivits för vargarna.
Skyddsjakt
Skyddsjakt innebär att man skjuter vargen för att den utgjort ett hot.
Det kan till exempel vara ett hot mot allmän hälsa och säkerhet eller att förhinda allvarlig skada mot egendom eller boskap.
Det är 148 vargar som har rapporterades som döda på grund av skyddsjakt.
All slags jakt
Nu tittar vi på både licensjakt och skyddsjakt. För den här kategorin har 358 vargar rapporterats in, vilket är en klar majoritet av de döda vargar som påträffats.
Övrigt
Nu ser vi alla vargar som rapporterats döda av andra anledningar. Det är 101 stycken de senaste tio åren.
Trafiken
Här har vi vargar som man tror har dött i samband med en trafiksituation, 63 stycken de senaste tio åren. Förutom jakten är det trafikrelaterade dödsfall som är vanligast.
Hur många vargar finns i Sverige?
Vid millenieskiftet fanns uppskattningsvis runt 50 vargar i Sverige. Tio år senare var den uppskattade siffran över 200 och idag tror man att det fanns runt 450 vargar i Sverige under inventeringsperioden. Antalet faktiska vargar varierar under året, i takt med att de dör och nya föds.
För att uppnå en gynnsam bevarandestatus för vargar beslutade riksdagen om en miniminivå på 170-270 individer år 2013.
I maj 2019 reviderade Naturvårdsverket miniminivåerna till 300 individer med hänvisning till ny forskning som visat att de tidigare miniminivåerna inte var tillräckliga.
Under 2024 kommer Naturvårdsverket att presentera resultatet av en ny utredning som ska se över nivåerna på nytt.
Inavel
Den svenska vargstammen är inavlad. Den genomsnittliga inavelskoefficienten (det mått som används för att beskriva hur inavlad en population är) ligger runt 0,25, vilket motsvarar inavlingsgraden hos avkomman till ett syskonpar.
En konsekvens av den grunda genpoolen är att kullarna blir mindre. Forskare inom det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv har visat att antalet valpar minskar med 1,2 för varje tiondel som inavelskoefficienten ökar. Svenska vargar har också oftare missbildningar på kotorna vilket misstänks vara en effekt av inaveln.
Revir
Majoriteten av de skandinaviska vargarna är stationära i familjegrupper eller revirmarkerande par och håller sig inom sitt revir. Familjegrupperna består av ett vargpar med en eller flera valpar.
I takt med att den skandinaviska vargstammen har återhämtat sig har också den yta som reviren täcker ökat.
Här ser vi revirens utsträckning 1998/1999 till 2023, enligt de årliga varginventeringar som görs av Rovdata, Viltskadecenter och Høgskolen i Innlandet.
De senaste åren har vargar rört sig söderut i landet och etablerat revir där.
Viltskador från vargangrepp
Med rovdjur kommer också risken för viltskador på boskap och sällskapsdjur. Nu ska vi titta på en karta över anmälda vargangrepp på får, hundar, nötkreatur, getter och hästar de senaste tio åren.
Observera att kartan inte visar vargangrepp på renar. Anledningen till detta är att sådana angrepp sällan rapporteras – men det är ett betydande mörkertal.
Samebyarna får bara i undantagsfall ersättning för enskilda rovdjursangrepp. Istället får byarna en sorts ersättning baserat på hur många rovdjur som finns i renbetesområdet.
Vargangrepp per kommun
Ju mörkare färg kommunen har, desto fler angrepp har skett där de senaste tio åren.
Av Sveriges 290 kommuner så har det skett viltskador från varg i 164 av dem de senaste tio åren.
Värst drabbade
Nu ser vi bara de kommuner som haft sju eller fler vargangrepp de senaste tio åren, det är 36 stycken.
Flest angrepp har Ljusdals kommun haft med 28 stycken, följt av Torsby med 27 angrepp.
Men björnen och lodjuret då?
Vargen är inte det enda rovdjuret som attackerar tamdjur. Lodjur och björn står för en betydande del av angrepp på boskap och sällskapsdjur.
Här ser vi hur många anmälningar av viltskador som respektive rovjur har legat bakom sedan 2014. Siffrorna visar antalet angrepp som respektive rovdjur har gjort – inte hur många tamdjur som skadades.
Varg
Vargar angriper främst får, men även många hundar drabbas.
Björn
Trots att björnen är det vanligaste av de stora svenska rovdjuren så står den för en relativt liten andel av de rapporterade viltskadorna.
Björnen är allätare och runt hälften av dess kaloriintag kommer från bär. Av de viltskador som rapporteras till följd av björn är den största gruppen skador på bisamhällen.
Lodjur
Lodjuret är det stora rovdjur som står för den största andelen fårangrepp med 782 stycken de senaste tio åren.
Hur vet man vem som bet?
Varje rovdjur har ett karaktäristiskt tillvägagångssätt när de jagar och fokuserar på olika delar av kroppen när de fäller sitt byte.
För att kunna identifiera vilket rovdjur som ligger bakom en attack tittar man bland annat på var på kroppen attacken har skett.
Björnens bett hamnar ofta på ryggen och på framsidan av huvudet, samt undertill på djuret.
Vargens bett landar ofta vid halsen, men även på rygg, mage och bakdel.
Lodjuret föredrar att bita sina offer i strupen.
Källa: Viltskadecenter
Vilka kommuner är utsatta?
Tittar man på antal incidenter sammanlagt av djuren ser vi att vissa kommuner är mer utsatta än andra. Incidenter på renar räknas inte i sammanställningen.
Anmälda angrepp i din kommun
Här kan du se hur många anmälda rovdjursangrepp det har varit i din kommun de senaste tio åren. Vi tittar på viltskador på nötdjur, får, get, häst, hund och bisamhällen.
Källor och metod.
Familjegrupper och revirmarkerande par
Data från Rovdata/Viltskadecenter/Høgskolen i Innlandet. Statistiken skiljer sig något från Naturverkets.
GPS-data för Norrsjön-hannen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Döda vargar
Data från Rovbase
Vi har kategoriserat dödsorsaken med hjälp av de beskrivningar i text som finns hos Rovbase. Först delades gruppen i två delar, de som dödats av människan på ett lagligt sätt, såsom licensjakt, skyddsjakt eller i forskningssyfte, och övriga. Det infattar alltså dels de som påträffats naturligt döda, de som antas dödats i illegal jakt samt de som dödats i trafiken.
Data för inavel
Data från Naturvårdsverket
Vargpopulation i Sverige
Uppskattningen om antalet vargar kommer från de inventeringsrapporter som görs varje år av Rovdata, Viltskadecenter och Høgskolen i Innlandet. Åren 1999 till 2014 redovisas alla vargar som berör Sverige, inklusive alla med revir på gränsen mellan Sverige och Norge. Från och med 2015 redovisas en uppskattning av alla vargar med revir i Sverige och hälften av alla vargar med gränsrevir.
Viltskador av varg, björn och lodjur
Naturvårdsverket och SLU
Relaterat
Fredrik Edgren, Martin Hedström, Linnea Heppling, Ola Hjalmarsson, Petter Hydén, Pontus Jensen Karlsson och Oskar Nyqvist
Publicerad: 17 mars 2024