Så arbetar SVT med språket

Ovan bild är från ett av SVT:s kanske mest ihågkomna program: Fem myror är fler än fyra elefanter.

I SVT:s uppdrag framgår det att språkvårdsfrågor ska beaktas och att vi har ett särskilt ansvar för det svenska språket.

Har du frågor om språket när det gäller undertext och tillgänglighet? Läs gärna mer om detta i våra guider Så jobbar SVT med undertexter och Så jobbar SVT med tillgänglighet.

SVT har tillsammans med Sveriges Radio och Utbildningsradion medarbetare som ger rekommendationer på hur vi ska uttrycka oss. Syftet är inte att sätta den språkliga standarden i Sverige, utan att vi ska uttrycka oss begripligt och trovärdigt.

Får man svära i SVT?

Ja, man får svära i SVT. Men det skiljer sig från program till program.

Till exempel ska våra programledare och journalister undvika svordomar. Det kan vara okej för en kommentator att använda en svordom när Sverige tar ett historiskt OS-guld, men inte för en journalist i ett nyhetsprogram.

När det gäller medverkande, så som en gäst, kan SVT inte styra över språket och de medverkande har rätt sitt eget personliga språk.

I serier och filmer är svordomar en del av personen och gestaltningen. En serie gestaltar ofta verkligheten och där förekommer svordomar, inte minst bland unga. Då är det viktigt att språket känns äkta

Samma gäller för dokumentärer. Vi kan inte styra de medverkandes språk och vi ska heller inte censurera dem. Språket säger ju något om personen och är en del av gestaltningen.

Över lag blir det allt vanligare med svordomar, bland annat i takt med sekulariseringen av samhället. Svordomar ses numera ofta som förstärkningsord, på samma sätt som exempelvis ”jätte-” eller ”väldigt”. Och eftersom det blir vanligare med svordomar i verkligheten även i tv. Men som sagt, det är olika från program till program.

På det stora hela anser vi inte svordomarna är utbredda i SVT.

Får medarbetare prata dialekt eller ha brytning? Även i barnprogram?

Ja, det går bra. Tal på dialekt eller bruten svenska är en del av den språkliga mångfald som finns i Sverige, och både medarbetare och medverkande har rätt till sitt eget språk.

Det är rimligt att den språkliga mångfald som hörs i samhället även hörs i SVT. Vi ska göra tv för hela Sverige. Dessutom är ett varierat tal viktigt för trovärdigheten – om vi bara skulle låta vissa röster höras skulle vi inte skildra hela Sverige.

Vi varken kan eller vill förespråka en enskild rikssvensk talspråksvariant, eftersom det inte finns någon sådan.

Naturligtvis är begriplighet och tydlighet av största vikt för SVT. Som tittare ska man förstå vad som sägs. Alla programledare och reportrar vars röster hörs i SVT har bedömts vara tillräckligt tydliga och begripliga för att klara uppgiften.

Barnprogram

Ibland får vi arga eller oroliga kommentarer och frågor gällande språket i våra barnprogram. Vi ser ingen anledning till oro för att barn får höra olika varianter av språket eller ett och annat slangord. 

Många barn tycker dessutom att det är fantastiskt kul att leka med språket och att lära sig nya ord och uttryck. Det är även viktigt att alla barn i Sverige ges möjlighet att identifiera sig i vårt utbud.

Ibland används det en del "ah" och "eh"

Det händer att programledare använder sig av ”ah” och ”eh”. De små ljuden, som vi alla tar till ibland, kallas för tänkljud, vilket är ett rätt så bra sätt att beskriva dem på. Vi vet att det finns en del tittare som tycker att det sker alldeles för ofta.

Det viktiga är att det inte stör begripligheten och vi tycker att våra medarbetare på det stora hela gör det mycket bra. 

Oftast sker detta i direktsändningar. I dessa sändningar händer det mycket samtidigt och programledarna har sällan ett färdigt manus. Bilder, fakta och ljud når programledaren i realtid och då behöver hen "vinna tid" för att hinna tänka. Det är då dessa ljud kan uppstå. Ganska mänskligt med andra ord, även om det naturligtvis inte får bli för många ljud som stör informationen från rutan till tittaren.

Ibland framförs synpunkten att tänkljuden har ökat i tv och radio. Detta är förstås omöjligt att mäta, men skulle kunna bero på att en allt större del av vårt utbud sänds direkt. Då ges inte alltid möjlighet till lika noggranna förberedelser.

Hur arbetar SVT med uttal av namn, orter, länder med mera?

För oss på SVT är begriplighet och trovärdighet det allra viktigaste. Och där spelar uttalet av geografiska namn och personnamn en stor roll.

När det gäller uttal av personnamn är vår huvudlinje att namnbäraren själv avgör uttalet. Känner vi inte till det försöker vi hitta närstående personer eller andra trovärdiga källor.

Försvenskat uttal att föredra

För alla världens länder och huvudstäder och många andra geografiska namn finns etablerade försvenskade former i stället för det uttal som används i landet i fråga. När sådana varianter finns, så kallade exonymer, rekommenderar vi att dessa används i stället för endonymerna (det vill säga på originalspråk). Det skulle till exempel bli både svårbegripligt och tillgjort om vi började säga Firenze i stället för Florens, eller uttala Paris utan hörbart s-ljud på slutet. Utöver detta finns även många gränsfall som inte är lika självklara. 

För den europeiska valutan rekommenderar vi uttalen /evro/ eller /euro/ – inte engelskt /jo:råo/ (inga andra valutor uttalas ju på engelska i svenskt tal). Stavningen eu har två möjliga uttal på svenska: /eu/ (som i ett tydligt uttal av Europa) eller /ev/ (som i Zeus eller terapeut).

Ibland tycker publiken att vi har "fel" benämning på städer och länder

I Sverige finns inte någon språkmyndighet som tar ställning till och bestämmer vad exempelvis länder ska heta på svenska. Oftast är detta inte något problem (alla "vet" ändå), men det är ändå inte alltid helt självklart vad som är "rätt" svar.

Svensk språkvård består av flera instanser. Språkrådet (vid Institutet för språk och folkminnen) väger tungt, liksom Svenska Akademien och deras arbete med flera olika ordböcker.

Utöver detta finns även en rad språkvårdare på våra myndigheter och förvaltningar och några inom medierna.

Vi på SVT har (tillsammans med Sveriges Radio och Utbildningsradion) språkvårdare som arbetar med att ge rekommendationer för hur vi ska uttrycka oss i tal och skrift i public service.

Språkinstanserna ovan samarbetar på en rad områden. Exempelvis följer vi alla Svenska skrivregler (utgivna av Språkrådet) och de stavningsrekommendationer som finns i SAOL. Många övriga språkfrågor diskuteras dessutom i olika samarbetsgrupper, som till exempel Mediespråksgruppen.

Som språkvårdare utgår vi alltid från flera olika kriterier när vi rekommenderar vilket ord, uttryck eller stavning som bör användas i svenskan. Hur begripligt är ordet? Är det fack- eller allmänspråkligt? Hur utbrett är det i bruket? Hur accepterat är det av publiken och av språkauktoriteter (ordböcker, språkvårdare, lärare med flera)? Hur väl stämmer det överens med svenska traditioner och det svenska språksystemet?

Hur väljer SVT titlar till utländska program?

En titel ska hjälpa dig som tittare att hitta rätt, spegla innehållet och locka till tittning.

Vi vill gärna ha en svensk titel hellre än en utländsk, om det inte är så att det finns en känd och etablerad titel redan. Även om vi är bra på engelska i Sverige, så är vi bättre på svenska, och en svensk titel blir helt enkelt tillgänglig och begriplig för fler.

När vi sätter en svensk titel, varför tar vi en inte som är lik originalet? Det är för att en direktöversättning sällan fungerar bra. Det kan handla om att den "inte ligger bra i munnen" eller inte hjälper dig som tittare att förstå innehållet.

Ibland har programmet redan en svensk titel (bestämd av någon annan än SVT) och och då tar vi såklart den. Detta gäller inte minst för filmer som visats innan de visas i SVT.

Ibland behåller vi den utländska titeln. Tv- och filmskapare världen över har oftast en titel på originalspråk och en internationell, som oftast på engelska. 

Svenskan – ett språk i förändring

Sverige och världen förändras, och därmed förändras svenskan. Andra språk beter sig på samma sätt. Så har det alltid varit, och så kommer det att fortsätta.

Vårt mål är att språket i SR, SVT och UR ska vara begripligt, språkriktigt, levande och inkluderande. Det innebär att vi ska använda ett respektfullt språk och ord, uttryck och benämningar som är etablerade i bruket. Vi ska helt enkelt vara i nuet, vilket betyder att vi varken stävjar eller driver på språkutvecklingen, utan försöker vara lyhörda och hitta en balans mellan det traditionella och det nya.

Lånord, formalitet och könsneutralitet

Just nu kommer många lånord från engelskan till svenskan, men under tidigare perioder i historien har vi importerat ett stort antal ord från latinet, tyskan och franskan.

Förutom den påverkan på språket som sker via lånord märks förändringar även i form av att språket i många sammanhang blir mindre formellt. Det offentliga språket har blivit mindre byråkratiskt, och även i SVT och Sveriges Radio hörs ett mer vardagligt, informellt tilltal.

Språket har också blivit mer könsneutralt, till exempel genom det nya neutrala pronomenet hen. Äldre yrkesbeteckningar som lärarinna, författarinna och skådespelerska är på väg att fasas ut, och ofta används i stället lärare, författare och skådespelare mer könsneutralt. Även användandet av könsneutrala ord som till exempel upphovsperson och gärningsperson öka

Stabil grammatik

Den svenska grammatiken däremot är stabil och förändras sällan, men små glidningar kan vi notera även på det området. Till exempel är det många som inte längre skiljer på var (befintlighet) och vart (riktning). I talspråket har det alltid funnits stor variation på den här punkten, men nu märks det att distinktionen ibland slopas även i skrift. Det finns också en allt större osäkerhet kring pronomenformerna de och dem, och det är möjligt att talspråksformen dom även i skrift helt kommer att ersätta de och dem i framtiden – men där är vi inte ännu.

Attityder till förändring

I boken Ju (2004) citerar språkvetaren Olle Josephson den amerikanske sociolingvisten William Labov: ”Aldrig har någon sagt: Jag gillar verkligen ungdomens sätt att tala i dag; det är så mycket bättre än hur vi pratade när jag växte upp.”

Det var bättre förr-argumentet används ofta i språkdebatten, men Josephson menar att vad vi egentligen känner är att det var bättre när vi var ungefär 30 år. Han skriver: ”Vid den åldern har de flesta av oss utvecklat ett relativt stabilt språkbruk som vi visserligen ändrar en smula under resten av livet, men som ändå lever inom oss som normalspråket – såvida inte livet och språkvillkoren ändras radikalt. Äldre språkbruk verkar gammaldags, yngre är förfall.”

Dubbning och översättning

Hur arbetar SVT med dubbning och översättning?

På SVT använder vi dubbning enbart till barnprogram. För dokumentärer frångår vi ibland speakern på källspråket och gör en översättning samt skriver speakermanus på svenska.

Men för merparten av det utländska tal som finns i våra program fortsätter vi att översätta med undertextning och inte dubbning eller speaker, så som vi alltid gjort.

Varför dubbar SVT barnprogram?

Vi vill förstås att de som inte kan eller hinner läsa undertexterna också ska kunna förstå och följa med i handlingen i våra inköpta serier, även om man inte läser flytande på svenska. Därför har vi valt att dubba våra barnprogram i ökande utsträckning.

Flera av våra inköpta barnprogram finns i två versioner på SVT Barn (en dubbad och en odubbad) så att den som vill kan välja att se programmen på originalspråk.

Varför pratar många stockholmska i den dubbade versionen?

Att skildra våra dialekter och språk är något vi på SVT arbetar aktivt med. För dubbningar arbetar vi med olika dubbstudior, där de flesta är baserade i Stockholm. Detta gör att majoriteten pratar stockholmska.

Det finns även en annan utmaning och det är att på vissa scenskolor så arbetar de med att träna bort sin dialekt. Så när eleverna därifrån kommer för att arbeta med dubbning så är dialekten ett minne blott.

Vår ambition är att blanda dialekter även i våra dubbade program. Exempelvis frågar vi nya och tidigare okända skådespelare varifrån de kommer – just för att se om de har en dialekt som de är bekväma med att använda.

Det är en lång väg att gå men våra ambitioner är höga. Heja dialekter och mångfald!

Varför översätter SVT dokumentärer?

Vi lägger ofta på en ny, svensk speaker på utländska dokumentärer, särskilt sådana som har en bred målgrupp och sänds vid tidpunkter när många personer i alla åldrar tittar på tv. Anledningen är dels att översättningen i bild kan störa själva upplevelsen av bildmaterialet, dels att vi vill att man ska kunna ta till sig innehållet oavsett ålder och läskunnighet.