Så ser spelreglerna ut för public service

Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden. Ett public serviceföretag som SVT ska spegla omvärlden ur många olika perspektiv.

Sverige antog år 1766, som första land i världen, en grundlag som avskaffade statlig censur och gav medborgarna rätt till myndigheternas arkiv. Detta lade sedan grunden för den demokrati vi har i dag, med yttrandefrihet, fria medier och en fungerande rättsstat.

Journalister kan ändå inte publicera vad som helst. Det finns en rad olika regler som medier måste förhålla sig till. I grund och botten handlar det om att se till att den frihet som medierna har fått används på ett ansvarsfullt sätt.

Sändningstillståndet

Radio och tv som sänds i Sverige lyder under radio- och tv-lagen. Lagen säger bland annat att programverksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och att det behövs ett särskilt tillstånd för att sända radio och tv, ett så kallat sändningstillstånd, med olika villkor som måste uppfyllas.

Kraven i sändningstillstånden ser lite olika ut för olika slags mediebolag och för public servicebolagen är de mest långtgående.

För Public service-medierna SVT, UR och Sveriges Radio gäller krav på opartiskhet, beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående), samt ett förbud mot att sända reklam.

Sponsring av program är tillåtet under vissa former (Eurovision Song Contest och sändningar i samband med sportevenemang får sponsras. Ett meddelande om att programmet är sponsrat ska lämnas på lämpligt sätt i början och/eller i slutet av programmet.)

Dessa regler ovan gäller alltså inte andra bolag (som exempelvis TV4), även om de också sänder i marknätet.

Regler som gäller för samtliga bolag som sänder tv i marknätet är krav på saklighet, respekt för privatlivet, att visa hänsyn till mediets genomslagskraft (inte sända sådant som kan verka kränkande etc.), vara varsam vid skildring av våld och pornografi samt inte göra smygreklam, så kallat otillbörligt kommersiellt gynnande.

Det är Granskningsnämnden som avgör om reglerna i sändningstillståndet följs. Hit kan vem som helst anmäla olika inslag i radio och tv för en prövning.

Pressetik

Det finns ytterligare ett regelsystem, som är frivilligt att ansluta sig till. Det är de pressetiska reglerna för press, radio och TV. Det är 17 tumregler till stöd för publicistiska beslut.

Det huvudsakliga syftet är att skydda enskilda mot publicitetsskador, det vill säga att enskilda och dess anhöriga kränks på ett oförskyllt sätt. Även den som gjort sig skyldig till ett mindre brott omfattas av denna hänsyn eftersom en uthängning oftast inte står i proportion till brottet.

De pressetiska reglerna handlar om hur man bör se på publiceringar av namn och bild och personlig integritet.

Om du känner dig personligen kränkt av något som stått i en tidning eller på en sajt kan du göra en anmälan till Medieombudsmannen. För klagomål som gäller radio och tv hänvisas alltså till Granskningsnämnden under Mediemyndigheten.

Om du själv är omnämnd eller utpekad i en publicering och påverkats negativt kan du anmäla det till Medieombudsmannen.

Yrkesetiska regler

Som journalist och medlem i Journalistförbundet är man också skyldig att följa de yrkesetiska reglerna, som är tretton till antalet.

Så här skriver journalistförbundet:

En stark journalistisk integritet är avgörande för trovärdigheten. Den som granskar samhället måste också själv kunna tåla att bli granskad. Att journalisten visar hänsyn i arbetet på fältet och i sitt arbete strävar efter att rapportera korrekt är viktigt för allmänhetens förtroende. Tilltron till medierna och dess medarbetare bygger på att yrkesreglerna följs.

Reglerna handlar i korthet om att agera opartiskt, visa hänsyn till de som medverkar och helt enkelt vara ärlig.

Överträdelser av de yrkesetiska reglerna kan anmälas till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.

Vad säger lagen?

Den svenska tryckfriheten och yttrandefriheten ger medborgare stor frihet att uttrycka sig i medier. Det finns vissa saker som är olagliga, ex. förtal eller hets mot folkgrupp, men det är ganska ovanligt med fällande domar i sådana fall.

Justitiekanslern (JK) är ensam åklagare på tryckfrihetens område och det är ovanligt att JK väcker åtal.

För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium. Uttalanden som publicerats på internet omfattas endast i vissa fall. Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott är i regel också kortare än normalt.

För journalister gäller ett särskilt skydd som innebär att en ansvarig utgivare, och inte den enskilde journalisten, hålls straffrättsligt ansvarig för det som publicerats.