Foto: TT

2010-talets nyord vi redan glömt

Uppdaterad
Publicerad

Några är för händelsespecifika och andra fastande helt enkelt inte, här några av nyorden (och fenomenen) som inte överlevde.

2019:

Syssna (lyssna med synen)

Popcornhjärna (tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon)

2018:

Digifysik (som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro)

Mandatpingis (rösträkning där små förändringar gör att mandat studsar mellan olika partier)

2017:

Blorange (hårfärg som är blandning av blont och orange)

Dabba (göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen)

2016:

Dylanman (man som beundrar Bob Dylan och som anser sig förstå honom särskilt väl)

Pokenad (promenad där man spelar Pokémon Go)

2015:

Klittra (onanera, som kvinna)

Plattfilm (traditionell film utan tredimensionella effekter)

2014:

Ryggprotest (manifestation där deltagarna visar sitt missnöje genom att vända ryggen mot till exempel en talande politiker)

Kärrtorpa (göra motstånd mot spridning av nazistisk propaganda och mot nazistiskt våld)

2013:

5:2-diet (diet med kraftigt begränsat kaloriintag under två dagar per vecka och normalt ätande under veckans fem resterande dagar)

Hästlasagne (lasagne innehållande odeklarerat hästkött. Ordet används också i överförd betydelse för något som är av låg kvalitet och av oklart ursprung)

2012:

Conversesjukan (nytt namn på en uppsättning hälsoproblem som kan orsakas av tygskor med platta sulor)

Ståhjuling (samlingsnamn för tvåhjuliga, självbalanserande fordon)

2011:

Appa (att fixa med och använda sina appar i mobilen)

Tjejsamla (ägna sig åt samlande, men inte så intensivt utan bara så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på)

2010:

Asktåg (extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island)

Köttklister (ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.