1959 lanserades den första Barbiedockan i USA av tillverkaren Mattel. Medgrundaren, amerikanska affärskvinnan Ruth Handler, hade då inspirerats av klippdockor.  

Fyra år senare introducerade dåvarande chef för leksaksavdelningen på NK, Carsten Bratt, Barbiedockan för Sverige som snabbt blev en av Mattels viktigaste marknader, säger Lotta Malmstedt, journalist och författare till boken ”Barbie älskar Sverige”.

– Efter USA så var Sverige det stora Barbielandet, om man ser per capita hur mycket pengar man lade på barbiedockor.

”Den plastiga dockan från Kalifornien” 

Barbiefebern i Sverige var senare ett faktum. Flera lokala Barbieklubbar bildades, där före detta socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin var ordförande i den allra första.  

Men under senare 60-tal började Barbiedockan ifrågasättas. Den ansågs av vissa vara farlig och anklagades för att reproducera skeva kroppsideal.

I Sveriges Televisions första del av ”Konsumentprogram” från 1965 sägs det bland annat att dockan sprider ett ”falskt kvinnoideal”.  

– De tar upp problemet med den ”plastiga dockan från Kalifornien” och jämför den med 1800-talsdockor på Nordiska museet. De menar att så ska en docka se ut, säger Lotta Malmstedt, och syftar till de bebisdockor som skulle förbereda små flickor för livet som mamma och hemmafru.  

En del av svensk kulturhistoria  

Men trots kritiken har Barbie nått ikonstatus och finns än idag i många svenska hem, även som samlarobjekt.  

– Hon är en del av svensk kulturhistoria, en spegling av omvärlden. Det tar lite tid liksom att få samhället att förstå att det är en viktig del av populärkulturhistorien.