– Det får bli en diskussion i kulturen huruvida det är att stjäla bilder eller om vi bara ser att det finns en teknologi som kan använda det som redan finns och göra något nytt av det, säger Alessandra Di Pisa, som tillsammans med en grupp forskare vid Linköpings universitet driver ett AI-projekt som först tar sin början med en analog process. 

Efterlyser diskussion

Artificiell intelligens kan jämföras med musiksampling och följer i regel tre processer: inlärning, insamling och output. Kortfattat kan man säga att tekniken går igenom ett stort antal befintliga bilder på internet för att generera nya bilder. Men eftersom ursprungsbilderna är skapade av andra människor och ofta skyddas av upphovsrätt, kan det uppstå problem.  

– Det är klart att vi ska väcka frågorna. Det blir intressant om vi får juridiska fall, så att man får någon sorts riktlinjer för hur det här kan hanteras. Men det är svårt att jaga jättarna Google och Microsoft när de börjar utveckla den här teknologin, säger Alessandra Di Pisa.   

AI-företag anklagas för stöld

AI-företagen har fått en hel del kritik och väckt ilska bland konstnärer. Tidigare i januari gick en grupp konstnärer ihop för att stämma tre stora AI-företag i USA. Samma kritik har framförts av konstnärer i Sverige, som är kritiska mot det de kallar plundring av bilder på internet – och efterlyser både etik och ett licenssystem.    

– Det viktiga är att kärnan i slutresultatet resulterar i något eget skapande och inte i att kopiera något som redan finns, säger Katarina Renman Claesson, förbundsjurist vid Konstnärernas Riksorganisation. och fortsätter: 

– Där gäller samma princip som gällt i alla tider: man frågar om tillstånd att använda bilder. Det går också att lösa med ett licenssystem eller en fråga: ”Vem är intresserad av att ingå i en AI-databas?”