Senast en norsk författare tilldelades Nobelpriset i litteratur var 1928. Då var det Sigrid Undset som fick priset. Men Jon Fosse blir den allra första pristagaren i historien som skriver på nynorska, ett skriftsspråk som mellan 10-12 % i landet använder.
Bokmålet har rötter i danskans skriftspråk, medan nynorskan föddes på 1800-talet från viljan att skapa ett sätt att skriva som låg närmare det norska talade språket och dess olika dialekter runt om i landet.
”Det handlar om identitet”
– Vissa frågar sig vad nyttan är med två skriftsspråk som är så lika varandra, men det handlar om identitet, om storstad och landsbygd och om makt och maktlöshet, säger Cecilie Seiness, som varit Jon Fosses redaktör på det nynorska förlaget Samlaget.
Hon berättar att hon efter tillkännagivandet fått flera exempel på hur mycket Nobelpriset betyder för de som använder nynorska.
– Jag fick ett mejl från en av våra författare som skriver på nynorska, och han beskriver en gemensam känsla bland folk att allihop har fått det här priset tillsammans, säger hon.
Hör skillnaden mellan bokmål och nynorska i klippet.