– Jag tänker att Svenska Akademien ändå har ett ansvar för helhetsbilden. Ett ansvar också för hur vi har skött den här relationen till Forum och Jean-Claude Arnault genom åren.
– Vi måste tänka på brottsoffret och målsäganden, den situation som offret har försatts i och på den roll som Svenska Akademien har haft för att bygga upp Jean-Claude Arnaults position och hans legitimitet på Forum.
Vilken roll har Arnault spelat för Akademien?
– Uppenbarligen så har delar av Akademien haft en relation till Forum och Jean-Claude Arnault, som har gagnat honom och som vi måste fundera över. Vi har inte varit tillräckligt vaksamma och uppmärksamma på hur han har utnyttjat denna makt.
Söker efter brevet om Arnault
Redan för 23 år sedan fick Akademien och den dåvarande ständige sekreteraren, Sture Allén, uppgifter om sexuella trakasserier och övergrepp rörande Jean-Claude Arnault. Detta via ett brev som skickades av konstnären Anna-Karin Bylund.
Men brevet lades åt sidan, Svenska Akademien vidtog inga åtgärder, och fortsatte istället stödja Arnaults verksamhet ekonomiskt.
Samtidigt fortsatte varningssignalerna: I veckan framkom uppgifter i SVT-dokumentären Det slutna sällskapet om att Svenska Akademien mottog ytterligare ett brev året därpå. Ett brev som liksom Anna-Karin Bylunds, vittnade om den så kallade Kulturprofilens beteende.
Anders Olsson berättar nu att han själv inte funnit några protokollförda kommentarer om att brevet ska ha tagits upp till diskussion. Men säger samtidigt att han fortsätter söka efter det.
– Jag har sagt tidigare att jag fortsätter söka efter brevet från 1997. Jag tycker det är viktigt att vi klarlägger hur vi hanterat det tidigare. Det har att göra med vårt ansvar. Vi måste veta hur vi förhållit oss tidigare – för att Akademien verkligen ska fungera på ett fullvärdigt sätt.
Olsson: Horace Engdahl gick för långt
En annan händelse som skapat stor uppmärksamhet under den gångna veckan är ledamoten Horace Engdahls kommentarer om anklagelserna mot Arnault i SVT:s dokumentär Det slutna sällskapet.
I dokumentären som är inspelad efter tingsrättsdomen, men innan den fällande domen i hovrätten, uttrycker sig Engdahl starkt kritisk och tonar ned anklagelserna mot Arnault.
Engdahl beskriver vittnesmålen mot Arnault som byskvaller – och avfärdar de anonyma kvinnor som vittnade mot Arnault i den ursprungliga avslöjandet i Dagens Nyheter med att de inte bör lyssnas på.
Enligt Anders Olsson var dessa uttalanden från ledamoten Horace Engdahl att gå för långt.
– Det anser jag vara att gå alldeles för långt – vi måste lyssna på dem. De bildar också ett mönster som är väldigt tydligt och övertygande, så det kan vi inte ifrågasätta. Jag tycker att det är en skyldighet att känna med offren så långt vi kan.
– Jag menar att man måste ta de här vittnesmålen på högsta allvar och det är också Akademiens uppfattning, sen får enskilda ledamöter säga sin mening naturligtvis. Men den akademi som jag står för måste respektera de här vittnesmålen, säger Anders Olsson till SVT.
Engdahl: Föryngrande att vara avskydd
Samtidigt som Anders Olsson kommenterar detta för första gången går Horace Engdahl ännu en gång ut i en intervju och försvarar sin vän Jean-Claude Arnault, denna gång i Alex Schulmans pod Schulman show. I intervjun säger Engdahl att han inte vill ta avstånd från Arnault efter domen.
– Det beror lite på vad man menar med våldtäkt i det här fallet.
Han fortsätter med att prata om kritiken mot honom, något han inte ser helt negativt på.
– Att känna att nu är jag landets mest impopuläre person, det är inte helt obehagligt. Det har en egendomlig föryngrande effekt, säger Horace Engdahl till Alex Schulman.