– Det är egentligen en berättelse om ett äktenskap och en familj där de vuxna inte riktigt klarar av att bära vuxenrollen och föräldraskapet. Och det påverkar relationerna mellan de andra i familjen, säger fotografen Anna Clarén om sitt nya projekt, där bilder och dialog tillsammans bygger berättelsen.
Hon har blivit en av Sveriges mest inflytelserika fotografer, känd för sitt drömlika ljus som får bilden att kännas som om den var på väg att långsamt upplösas likt det ögonblick som kameran förstelnat.
”Tvungen att rita om min karta”
Genombrottet kom med bildserien Holding (2006) som gestaltar något många nog kan relatera till: ett sökande efter tillhörighet i en vilsen tillvaro. Senare kom bildserien Close to home (2013), räddningen från det ensamma och osäkra. Men i de drömska bilderna finns en skörhet, en rädsla för att det vackra ska vara bedrägligt. Och nu: När allt förändrades är som en spricka i spegelbilden.
– Den familjerelation, det äktenskap som jag hade drömt om och tänkt mig... de drömmarna kunde inte infrias. Jag var tvungen att rita om min karta och jag visste inte hur, och jag visste inte hur vi hade hamnat i den här situationen heller.
Så hon fotograferade sig igenom perioden, och skrev ned dialoger.
– De här dialogerna fanns inom mig fastbrända och jag blev inte riktigt av med dem. Men när jag skrev ned dem, och tog alla tusentals fotografier, då kunde jag se det på avstånd:
– Plötsligt såg jag att mannen i berättelsen gjorde som han gjorde för att han trodde att det var det bästa. Och kvinnan i berättelsen gjorde som hon gjorde för att hon trodde att det var det bästa. När jag såg det på håll så förstod jag dem, och då kunde jag också förlåta dem.
Ett sätt att föra dagbok
Eftersom kameran är hennes sätt att föra dagbok och hitta tröst och förståelse, så är också bildberättelserna hudnära, ärliga, och allmänmänskliga. Men hur berättar man om det som gör ont inte bara hos en själv, utan hos de som står en allra närmast?
– Det där brottas jag med hela tiden. När jag är inne i fotograferandet och berättandet får det inte finnas någon censur. Men i redigeringsarbetet måste det finnas en mycket nära dialog som handlar om tillit och öppenhet mot dem man berättar tillsammans med.
När allt förändrades visas i ett videoverk med stillbilder och dialoger inlästa av Lena Endre, på Fotografiska i Stockholm. Utställningen pågår till och med den 27 maj.