Kulturminister Parisa Liljestrand var den som utsåg Peter Luthersson till ledamot i kanonkommittén. Foto: Lars Schröder/TT

”Ännu ett allvarligt avbräck för kulturkanon-projektet”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Den kulturkonservative litteraturkritikern Peter Lutherssons avhopp från kanonkommittén är ett allvarligt avbräck för projektet. Han var den den krympande gruppens i särklass tyngste auktoritet på just det en kulturkanon måste handla om: kulturellt värde och konstnärlig kvalitet.

Per Andersson

Redaktör Kulturnyheterna

Peter Luthersson har varit en av huvudkrafterna i den svenska kulturkonservativa renässansen ända sedan det började röra sig på den fronten i det sena 1980-talet.

Litteraturvetare med skarp kritik av modernismens ideologier som tema. Kulturchef på Svenska Dagbladet från 1993 till 2001 med den stora civilisatoriska striden på agendan. Förläggare, debattör, författare och numera knuten till Ax:son Johnson-sfären som senior vis man.

Kulturkanon

Jag är säkert inte ensam om att tänka att Luthersson hade varit ett mycket mer naturligt val som kanonutredare än den flaxige Lars Trägårdh. I Lutherssons tänkande får ett kanonprojekt den djupa grund – även den oundvikligen ideologisk – som kan göra det till något annat än en samling topplistor (som oppositionen nedlåtande brukar säga).

Kanske ville kulturminister Parisa Liljestrand med valet av utredare styra undan från en tydlig konservativ ideologisk kontext för kanonen, som en aggressionshämmande politisk manöver. Men det går inte att komma undan att själva idén om kulturellt och konstnärligt värde som något självständigt och reellt existerande har sin mest bekväma grund i konservativt tänkande, vilket har varit övertydligt ända sedan begreppet kanon ställdes på det senmoderna kulturslagfältet av Harold Bloom med den kamplystna tegelstenen ”Den västerländska kanon” (1994, på svenska 2000).

Kvalitetsbegreppet lever i ett komplicerat och konfliktfyllt förhållande med moderniteten – med sin starka medvetenhet om mångfald, makt, marknad och med tendensen att analysera varje tids uppfattning om kvalitet som en funktion av dessa krafter.

Nu bedyrar Peter Luthersson att han inte avgår i protest mot något eller någon, utan av andra skäl, så hans avhopp ska inte övertolkas. Däremot kan vi konstatera att just när arbetet ska bli konkret då ser kommittén betänkligt tunn ut.

Hur vi efter 1900-talet ska tänka om konstnärlig kvalitet och kulturellt värde är ingen lätt fråga. Det hade varit en tillgång för kommittén att ha med den person som kanske mer än någon annan i landet ägnat sig åt att tänka på och formulera sig om just detta.

Lars Trägårdh

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Utredaren Lars Trädgårdh berättar om hur en kulturkanon skulle kunna se ut. Foto: SVT

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Kulturkanon

Mer i ämnet