Det var när Gävle kommun hade röstat för att ta emot en fristadskonstnär som Moderaterna i Gävle satte ner foten. Moderaterna ansåg man att det inte bör falla på en kommuns lott att välkomna en förföljd kulturskapare, och överklagade därför kommunens beslut till förvaltningsrätten.

Kraftiga reaktioner

I juli kom domen som gav moderaterna rätt, förvaltningsrätten ansåg att fristadssystemet skulle kunna ses som en slags utrikesverksamhet, något man baserat på hur nätverket för fristäder, Icorn, formulerar sig i en broschyr.

– Ett par meningar i vår broschyr kan alltså ställa hela det svenska fristadsnätverket på ända och skapa problem för hela Icorn, konstaterar Helge Lunde, ordförande för Icorn på ett seminarium på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.

Något som överraskat Icorn, särskilt som Sverige tar emot många flyktingar, säger Helge Lunde.

Men domen har mött starka reaktioner från kultursverige.

”Aldrig föreställt mig den här situationen”

Svenska Pen, Kulturrådet, kulturministern och den politiska oppositionen har alla tagit fristadssystemet i försvar. Kerstin Brunnberg är ordförande i Statens Kulturråd som verkat för att fler kommuner ska ta bli fristäder för förföljda författare.

– Det är kommunerna som dragit det tunga lasset och skapat fristäderna. Jag har aldrig föreställt mig att den här situationen skulle kunna uppstå utan jag har sett yttrandefrihetsfrågor som något som angår både stat och kommun. Därför är den här situationen djupt tragisk, farlig och korkad, säger hon.

– Det finns en illvilja i det är från Gävlemoderaternas sida, som stör mig otroligt.

”Tror att det är ett missförstånd”

Fredrik Elg som är projektledare på Kulturrådet tror att domstolen missuppfattat vad Icorns uppgift är.

– Jag förstår inte den här domen, säger han. Jag tror att det är ett missförstånd. För rätten förbjuder inte Icorn, men man låter inte Gävle gå med i Icorn. Trots att Icorn är den som kvalitetssäkrar arbetet med fristäder.

Just nu ligger frågan hos Kammarrätten men kan slutligen avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.

”En plikt” att upprätthålla fristäderna

Under seminariet på Bokmässan i Göteborg diskuteras frågan som numera hänger i luften i väntan på Kammarrättens beslut. Kerstin Brunnberg är övertygad om att man kommer hitta olika sätt för att fristäder ska kunna fortsätta finnas.

– Det finns både en stark övertygelse om varför vi behöver fristäder och vi har också en plikt att upprätthålla fristäderna, säger hon. Jag är häpen över att Gävlemoderaterna kommit på tanken på att överklaga fristäderna av formalistiska skäl.

– Det här är den första frågan som en ny kulturminister kommer behöva ta tag i, säger hon.

Till slut kommer en fråga från publiken. Det är fristadsförfattaren i Sigtuna Ragip Zarakolu som får mikrofonen.

– Jag bara undrar, betyder den här domen att jag är illegal nu?

– Nej, svarar Helge Lunde, på intet vis. Det handlar bara om att vi ska fortsätta arbeta för fristadssystemet, säger han.