Oskar Nordell som skrivit en arkitekturstudie om arenaboomen menar att fler olika intressesfärer, nätverk, arkitekter och kommuner försöker positionera sig i den urbana konkurrensen, vilket innebär lukrativa ekonomiska fördelar. Kommunerna tävlar helt enkelt om pengarna.
— Fler olika intressesfärer ser arenorna som en gemensam lösning på olika problem. Men det handlar också om konkurrens inom idrotten, den kommunala stadsplaneringen och mediautveckling, säger han.
50 nya arenor
Sedan millennieskiftet har 50 nya arenor byggts i Sverige. Och boomen ser ut att fortsätta, vilket är en global trend. Det är inte ovanligt att arenorna ges namn efter sina sponsorer.
— Tele2 Arena signalerar att det här är en kommersialiserad verksamhet. Ägarna har gjort namnet till vara för att på så vis få in mer pengar till verksamheten. Det är ganska typiskt för arenaverksamheten.
Oskar Nordell menar att arenorna byggs utifrån en upplevelse-ekonomi och lyfter fram Globen som tidigt positionerade Stockholm som ledande i ledet av upplevekonomin när byggnaden invigdes i slutet av 80-talet.
Egna ”mini-samhällen”
Evenemangsarenorna kan idag liknas vid egna mini-samhällen, med egna prisklasser och skilda avdelningar.
I modern tid får idrotten samsas med kongresser, konserter och konferenser. Detta påverkar idrotten som folkrörelse. Numera är idrotten kommersiell, professionaliserad och konkurrerande.
— Förr i tiden var arenan en plats som en social inrättning, en gemenskap för medborgarna. Idag finns VIP, Lounger, Premium. Det visar att man riktar sig till flera olika köpstarka målgrupper.
