I den omtalade boken Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender (2017) vill författaren Åsa Wikforss, professor i filosofi och inom kort ny ledamot i Svenska Akademien, gå till botten med fakta- och kunskapsresistens och visa på vikten av kritiskt tänkande.

Nu får ett kapitel om skolans roll skarp kritik av Magnus Hultén, biträdande professor vid Linköpings universitet, i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Bland annat innehållet kapitlet flera faktafel.

– Hon har inte koll på när olika kunskapsmätningar är gjorda, vilka årtal de är gjorda och hur länge de har pågått. Om man vill dra väldigt stora växlar på Pisa-mätningar och deras fall så måste man ha bra på fötterna, säger Magnus Hultén till Kulturnyheterna.

”Viktigt att granska och korrigera”

Åsa Wikforss bekräftar att det finns faktamissar men att dessa har rättats i nästa upplaga av boken.

– Det finns ett par små faktafel, och det visar ju min huvudpoäng i boken, att det är lätt att ha fel och det är viktigt att vi gemensamt granskar och sedan korrigerar. De här små faktafelen som jag har upptäckt själv är rättade i nästa upplaga. Det är ju så man måste göra. Men vad gäller de centrala frågorna så föreligger inga fel, säger Åsa Wikforss till Kulturnyheterna.

I boken vill du ju göra upp med alternativa fakta, hur ser du på att du själv beläggs med faktafel?

– Det är ju precis som jag säger, vi kan ha fel. Och då behöver vi varandra för att hitta de felen och så rättar vi till.

– Men det där spelar ingen roll för den huvudsakliga poängen och det är att kritiskt tänkande, som vi måste lära våra elever i skolan, förutsätter faktakunskaper.

I kapitlet kritiserar Åsa Wikforss den konstruktivistiska pedagogiken som innebär ett ökat fokus på elevens egna kunskapssökande och där läraren ska ta ett steg tillbaka. Kunskap ska enligt teorin betraktas som något som människan själv kan skapa i interaktion med sin omvärld, snarare än i form av fakta som främst överförs, till exempel från en lärare till en elev.

– Det jag verkligen är upprörd över är att svenska pedagogiska forskare under decennier har hållit på en undervisningsteori som saknar vetenskaplig grund. Det är en teori som man vet inte fungerar och som drabbar, särskilt svagare, elever hårt, säger Åsa Wikforss.

Enligt Magnus Hultén ger Åsa Wikforss ger en missvisande bild av konstruktivismen då han anser att hon blandar ihop olika former av konstruktivism.

”Tar ut extrema tillämpningar”

– Hon har ett väldigt bred definition av konstruktivism och tar ut extrema tillämpningar av det här och kallar det konstruktivism och så tycker inte jag att man kan göra.

Det är en bild som Åsa Wikforss inte delar.

– Nej, det är klart att jag inte gör. Jag ger väldigt tydliga definitioner. Jag skiljer på tre olika sorters konstruktivism dessutom, det brukar inte ens pedagogerna göra och jag tydligt vilka former av konstruktivism som jag kritiserar.

Under fredagen intar Åsa Wikforss stol nummer sju i Svenska Akademien, men att debattartikeln på något vis skulle påverka detta slår hon bestämt ifrån sig.

– Det finns ingen argumentation i den här artikeln som är värd att oroa sig för, säger Åsa Wikforss.