Försvaret har hävdat att Assange gjort ett journalistiskt arbete och att han förföljs av USA av politiska skäl, sedan Wikileaks avslöjat missförhållanden och övergrepp begångna av USA:s militär.
Domaren Vanessa Baraitser i domstolskomplexet Old Bailey i London avvisar visserligen de flesta av Assanges argument mot utlämning – men betonar att Assange fått diagnosen depression och inte bör lämnas ut av allvarliga hälsoskäl.
Föll i gråt
49-årige Assange baddade sin panna när beslutet lästes upp. Fästmön Stella Morris föll i gråt, och omfamnades i rättssalen av Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
USA:s justitiedepartement meddelar att man är ”extremt besviken” på beslutet, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Kan släppas?
Men detta innebär inte att processen är över, långt därifrån.
Beslutet kan överklagas, först till den högre instansen High Court, sedan Storbritanniens högsta domstol och kanske Europadomstolen. Därmed kan avgörandet dröja flera år – om inte USA:s tillträdande president Joe Biden, som en del spekulerar i, ser till att anklagelserna mot Assange dras tillbaka.
Frågan är om Assange fortsatt ska hållas i brittiskt häkte medan de juridiska kvarnarna maler. Det är där hans hälsotillstånd förvärrats så till den milda grad att domare Baraitser byggde sitt beslut på det.
Under onsdagen kommer borgensförhandlingar att hållas. Assanges juridiska team förväntas då att argumentera för att han bör släppas mot borgen då de menar att han inte kommer att fly, samt att han riskerar drabbas av corona om han stannar i fängelset, rapporterar The Guardian.
Fakta: Julian Assange och Wikileaks
Född 1971 i Townsville, Australien.
Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.
Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras.
2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.
2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.
2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.