Katarina Taikons ”Katitzi”, Astrid Lindgrens ”Mio min Mio”, Karin Boyes ”Kallocain” och ”Förvandlingen” av Franz Kafka. Det är några av titlarna som dyker upp på delrapporten från det pågående arbetet med en läslista.

Det är lärare och förskolelärare som själva fått skicka in vad de helst läser med elever eller förskolebarn. Nu ska en expertgrupp tillsammans med skolbibliotekarier säga sitt och kompletterar urvalet. En slutgiltig lista presenteras sedan till den 4 december.

Hur kommer det sig att ni inte frågar eleverna vad de vill läsa?

– Vi ser till viss del vad eleverna vill läsa i lärarnas förslag, då återkommer skäl som att elever tycker om boken, eller att den väcker bra diskussion och engagemang i klassrummet, säger Tammi Gustafsson Nadel, talesperson på Skolverket.

”Riskerar en hel generation med funktionella analfabeter”

Läslistan ska fungera som ett frivilligt underlag till undervisning. Det är regeringen som gett Skolverket och Kulturrådet i uppdrag att sammanställa urvalet som ett steg på vägen ur rådande läskris.

– Jag tror att vi har haft en föreställning om att vi är ett läsande land. Så är det inte. Vi riskerar en hel generation med funktionella analfabeter i Sverige, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Hur kommer det sig att man fokuserar just på utbudet av böcker och inte till exempel bemannade skolbibliotek eller mindre klasser?

– Det måste vi också satsa på. Regeringen gör nu stora satsningar både på inköp av skönlitteratur men också på bemannade skolbibliotek. Vi kommer att få en lagstiftning från och med nästa år som säger att skolbiblioteken ska vara bemannade, säger Lotta Edholm (L).