– Jag hade observerat barnlöshet i min omgivning som ung, och även sett flera äktenskap fallera på grund av den. Jag funderade mycket på varför skulden så ofta föll på kvinnan, säger författaren Ayòbámi Adébáyò till Kulturnyheterna.

Hennes debutroman Stanna hos mig kom ut på engelska i våras, och har nu kommit ut i svensk översättning. Huvudkaraktärerna är det unga medelklassparet Yejide och Akin, vars barnlöshet blir en angelägenhet för hela deras omgivning.

Betraktas som ett misslyckande

Som kvinna får Yejide bära det mesta av ansvaret för att de inte lyckas få barn, och efter påtryckningar från sin familj tar Akin plötsligt en andra fru. Månggifte är helt emot parets gemensamma värderingar och sveket blir startpunkten för en rad lögner och intriger.

– Budskapet Yejide får från människor omkring henne, som hon också internaliserar, är att hon har misslyckats fundamentalt. Att hennes existens som människa inte är berättigad om hon inte får barn. Det är förkrossande och påverkar henne mycket psykiskt, särskilt efter att hennes make också tar en andra fru, säger Adébáyò.

Moderna värderingar möter tradition

Yejide och Akin kommer båda två från familjer där månggifte är norm, men ingen av dem är intresserad av att följa traditionen. Båda två kämpar med att förhålla sig till omgivningens krav vilket blir tydligt i och med perspektivet i boken, som växlar mellan Yejide och Akins tankar.

– Eftersom pressen är hårdast på kvinnor när det gäller barnlöshet missar man lätt att det även drabbar mannen, så för mig kändes det viktigt att gestalta Akins inre liv också, säger Adébáyò.

Utspelar sig i militärdiktatur

Berättelsen kretsar kring det mest personliga: sexualitet, kärlek och familj. Men också att det personliga är politiskt, enligt författaren, som förlagt handlingen till militärdiktaturens 80-tal i hemlandet Nigeria. Situationen var allvarlig, och flera statskupper, och försök till sådana, skedde under perioden.

– Många från medel- och överklassen försökte isolera sig från verkligheten och den dysfunktionalitet som tog allt starkare grepp om landet, för att de hade råd:

– Men mot slutet av romanen blir det uppenbart att det är omöjligt. Yejide och Akin kommer till en punkt i sitt förhållande där allt kollapsar och där den politiska miljön också får en väldigt direkt påverkan på parets personliga liv, hur mycket de än försökt undvika det.