En kväll 1931 berättade pianolärarinnan Cecile de Brunhoff en saga för sina unga söner. Sagan handlade om en elefant som flyr till en stad efter att hans mamma dödats av jägare. I staden klär sig sedan elefanten som en människa.

De två Brunhoffsönerna älskade historien direkt.

– Min broder och jag älskade historien och rusade in i vår faders studio, han var konstnär, för att berätta om sagan, säger Laurent de Brunhoff till nyhetsbyrån Reuters.

Fadern, Jean de Brunhoff, tog fram ett skissblock och började arbeta med att bildsätta berättelsen. Historien om Babar var skapad. Redan samma år gavs Histoire de Babar (Sagan om Babar) ut. Den blev en omedelbar succé.

Nya barnböcker

– Vid början av 1930-talet fanns det inte så många barnböcker på marknaden och sättet som berättelsen presenterades, med hela bildsatta uppslag, var något helt nytt, konstaterar Laurent de Brunhoff.

Sagan om Babar följdes av andra berättelser. Jean de Brunhoff dog 1937, men sonen Laurent fortsatte att berätta om Babar från 1946.

Genom åren har Babar behållit sin gröna klassiska kostym och hans barn fortsatte att bära sjömanskostymer. Kläderna tillsammans med Babars intresse för musik och kultur, placerar in barnboksserien i en klassisk europeisk bildningstradition.

– För utlänningar framstår böckerna som utpräglat franska, kommenterar Laurent de Brunhoff.

Kritik för kolonialism

Babar har dock inte alltid varit okontroversiell. Berättelserna om elefanten som flyr till civilisationen och klär sig västerländskt har beskyllts för att vara imperialistiska. När sedan Babar återvänder som kung till sitt hemland och bosätter sig i huvudstaden Celesteville, präglade av byggnader i kolonialstil, fick en kritiker nog och skrev en essä med titeln Ska vi bränna Babar?

– Det stör mig en aning för jag tror inte att det är idén bakom Babar, säger Laurent de Brunhoff.

Samtidigt kan han förstå att en del av böckerna kan verka kolonialistiska:

– Det går att förstå det, en elefant söker upp civilisationen och för den med sig hem. Men det handlar om att det under 1930-talet fanns kolonialism. Frankrike var en kolonialmakt.

Kolonialistiska eller inte, Babarböckerna är fortfarande populära bland världens barn.

– Barn som är i åldern två till sju år har inte förändrats så mycket, även om de ibland vill leka framför datorn, konstaterar de Brunhoff.

Anders Blåder