Mursträckan fick konstnärlig utsmyckning av 107 inbjudna konstnärer från 21 länder över sommaren 1990 och öppnades för världens ögon som ”East Side Gallery” den 28 september, några dagar innan den östtyska staten formellt upphörde att existera.
Berlins stad har fattat beslut om att konservera och skydda målningarna, som är en erkänd turistmagnet och bidrar till stadens kulturella kapital. Men vad innebär det egentligen att bevara?
De snart tjugo år gamla målningarna var i dåligt skick, slitna av väder och vind, smutsiga och nerklottrade. Dessutom är själva betongelementen under målningen så söndervittrade att även de behöver restaurering om de ska kunna stå kvar som del i en minnespark som det är tänkt. Den 1,3 kilometer långa mursträckan mellan stadsdelarna Friedrichshain och Kreuzberg är den längsta sammanhängande som bevarats idag.
De ansvariga såg ingen annan lösning är den radikala att tvätta bort målningarna som skulle skyddas, renovera underlaget – och sedan bjuda in konstnärerna att måla kopior av sina bilder en gång till. Det hela ska stå klart till 20-årsfirandet av murens fall i november.
Arbetet med att ta bort och sedan återskapa muralerna har pågått i etapper sedan år 2000 utan att väcka större uppständelse. Men nu har man nått fram till Berlinmurens verkliga ikoner, murkonstens Monalisor.
Den antagligen mest berömda bilden i East Side Gallery är den ryske konstnären Dmitri Vrubels bild av den östtyske ledaren Erich Honecker och den sovjetiske presidenten Leonid Brezjnev, förenade i en intensiv kyss på munnen. Den utraderades i helgen.
Dmitri Vrubel, som inte fick någon förvarning, är upprörd:
– Jag kan inte göra samma bild igen, nu är den borta, säger han till tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel.
Han tänker acceptera inbjudan att måla samma motiv, men nu blir det med någon ny infallsvinkel och känsla i utförandet, exakt vilken har han ännu inte tänkt ut:
– Det var aldrig meningen att göra en politisk bild. Det är en bild om kärlek, säger Vrubel.
Till Spiegel vädrar Dmitri Vrubel också lite missnöje med att hans målning spritts på t-shirts och muggar och har betytt så mycket för Berlins besöksnäring utan att han själv fått en enda euro i intäkt på den.
Men sådana är en gång gatukonstens villkor. Och helt lottlös är Vrubel inte. Några år efter succén på Berlinmuren gjorde han sin kyssmålning som olja på duk. Tavlan sålde han år 2001 till en rysk affärsman för 2000 dollar. Den största delen av värdestegringen har konstnären själv dock missat: målningen såldes i våras på Sotheby's i New York för 52.000 dollar.
Motivet har Dmitri Vrubel själv knyckt från pressfotografen Helmuth Lohman som förevigade Brezjnev och Honecker under firandet av den Östtyska statens 30-årsjubileum 1979. Den ömma kyssen kom när Brezjnev fått ta emot Karl Marx-medaljen och hederstiteln DDR:S hjälte av sin östtyske härskarkollega.
Kulturnyheterna