Björn Wiman: Vi minns Förintelsen, men inte vad vi ska lära oss av den

Uppdaterad
Publicerad

Mer än 70 år har gått sedan folkmordet under andra världskriget. Men minnet efter Förintelsen är inget som har hindrat hotet och hatet mot judarna från att blossa upp allt mer de senaste åren. Det skriver Björn Wiman om i essäsamlingen Hatet mot judarna.

- Vi minns Förintelsen, men vi minns inte vad vi ska lära oss av den. Jag tror att vetskapen om att mekanismerna från det förflutna kan gå igen även i dag är oerhört viktiga, säger Björn Wiman. 

I bokens fem essäer skriver Björn Wiman om den växande antisemitismen och visar på hur lögner och desinformation göder både hatet och hotet mot judarna, men också mot demokratin.

– Den auktoritära populismens frammarsch bygger till stor del på lögnen. Och lögnen är livsfarlig eftersom den destabiliserar oss som medborgare och tar ifrån oss övertygelsen om att det finns något som är sant och verkligt, säger Björn Wiman.

Allt färre Förintelseöverlevare

I boken finns också Sanna Sjöswärds porträtt och insamlade vittnesmål av Förintelseöverlevare. De berättar om sina upplevelser och flera uttrycker oro för vad som väntar när de inte kan vittna längre.

– I dag, när de överlevande som har direkta erfarenheter och vittnesmål blir allt färre, så kommer det att bli lättare för de här lögnaktiga mekanismerna att börja sippra in och så tvivel, säger Björn Wiman.

Kan hända igen

Ett återkommande tema i boken är vikten av att ta itu med det förflutna för att förstå vad som hände, och även vad som kan hända.

– Det har hänt förut, därför kan det hända igen. Om man gör en korrekt uppgörelse med det förflutna, då kommer fler människor att bära med sig den insikten. Om man däremot låtsas om att Förintelsen hände innanför murarna på en mytisk plats som hette Auschwitz, då har vi missförstått Förintelsen, säger Björn Wiman.

Hur orolig är du att det ska hända igen? 

– Jag tillhör inte de som tror att vi är på väg mot ett folkmord, men sånt tar tid. Man kan också jämföra med 1920-talet. Där växte det fram samma typ av oförsonliga motsättningar mellan människor där man gjorde sina åsiktsmotståndare till existentiella fiender. Den utvecklingen ser vi tendenser av också i Sverige, tyvärr, och den skrämmer mig på riktigt. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.