Boken innehåller fyra fristående variationer på temat, de två första skildrar försök att erövra Amerika, Columbus är den mest namnkunnige av de som misslyckas, han slutar som fånge på Haiti.

I romanens tredje del går färden åt motsatt håll: Inkahövdingen Atahualpa seglar till Europa. I verkligheten dog han 1533, avrättad av en spansk conquistador, men här når han i stället Lissabon just som staden förstörts av en flodvåg. Det är början på en framgångsrik erövring av det inkaindianerna kallar den nya världen eller den femte provinsen.

Här staplar Binet autentiska gestalter, kungar, drottningar och påvar på varandra, han kryddar med flera flera sjöslag, några fredsfördrag och låter 95 teser spikas på kyrkporten i Wittenberg innan Luther hinner få dit sina.

Allt är fakta och går att hitta i historieböckerna, men här ställs de på huvudet och utvecklas i en helt annan riktning än den vi kallar den västerländska civilisationen, och som Ghandi en gång tyckte kunde vara en god idé.

Det slags kontrafaktiska historier Binet skriver lämnar stort utrymme för lekfulla spekulationer. Vilka katastrofer hade kunnat undvikas, vilka hade tvärtom inträffat om historien hade tagit en annan vändning? Att det nazistiska Tyskland vann kriget är ett scenario som lockat flera romanförfattare, Tony Samuelssons Kafkapaviljongen och Philip K Dicks Mannen i det höga slottet är bara två exempel.

Binet söker sig längre bak i tiden men också han till ett krigsdrabbat Europa. 1530-talet är religionskrigens tid, de sista judarna och araberna har drivits ut ur Spanien, i öster härskar det osmanska riket. I det som ska bli Tyskland strider protestanter mot katoliker.

Men med Atahualpa kommer fred och välstånd, han navigerar lika skickligt mellan de religiösa grupperna som över Atlanten, han segrar genom att införa religionsfrihet för alla, judar och muslimer kommer tillbaka, omfattande jordreformer bidrar till fred, folkmord och häxbränning äger aldrig rum. Europa blir den upplysta, mångkulturella världsdel den aldrig blev men ännu påstår sig vara.

Laurent Binet har ända sedan debuten fått många priser för sina böcker, så även för Civilisationer. Författarens uppenbara förtjusning i att plocka sönder historien och ge dess gestalter alternativa liv är smittande och hans utopi höjer humöret i dessa tider när Europa mest ser ut som en trött och grinig byråkrati.

Den som gillar pojkböcker och äventyrsserier får här sitt lystmäte, den som vill ha fördjupning får tänka själv.