– Att tipsa via Bookstagram har blivit en viktig del av att hajpa en bok och har effekt på en boks genomslag och hur stor en författare kan bli, säger Christoffer Holst på Printz Publishing.

Han uppskattar att det finns några tusen bookstagrammare i Sverige som lägger stor kraft på ett tilltalande bildspråk för att få genomslag i flödet. Hans förlag arbetar aktivt med ett 50-tal bookstagrammare som de skickar ut gratis recensionsexemplar till. 

– Vi kallar dem för microinfluencers, de har inte jättemånga följare, men i gengäld har de genom sitt personliga tilltal byggt upp en trovärdighet som ger deras boktips tyngd och genomslag.

Skillnad på bookstagrammare och litteraturkritiker? 

I en debatt som förts på Sydsvenskan och i Dagens Nyheter har frågan om vad som skiljer bookstagrammare från en litteraturkritiker lyfts. Kritikern Kristina Lindquist menar att litteraturkritik inte främst handlar om att tipsa om böcker utan om att skapa förbindelser med andra verk och tankar. Hon menar att en kritiker aldrig får kompromissa med sin trovärdighet. 

– En kritiker är ingens vän. Man är bara sitt omdöme, det är den främsta valutan man har, säger hon.

Ingår i rollen att vara glädejdödare

Bookstagrammaren Amanda Almén bekräftar att det kan vara svårt att hålla distansen till författare och förlag utan att ha en stark kulturredaktion i ryggen.

– Jag skrev ett dåligt betyg på en bok, då hörde författaren av sig och var väldigt sårad, vilket var väldigt jobbigt. 

Men det ingår i rollen att ibland vara en glädjedödare menar Kristina Lindquist

– Man tar på sig en roll som inte alltid går i konstens riktning. Man ska säga som det är och det gör att man kan bli illa omtyckt. Självklart finns det bookstagrammare som ägnar sig åt sånt, men då skulle jag säga att de kanske är kritiker.