De är två av flera hårt drabbade institutioner – symboler för att de etniska konflikterna inte är slut i Bosnien.
Arkivmedarbetaren Sandra Biletic visar ett dokument, sotigt i marginalen.
– Det här är ett unikt vittnesmål från processen mot Gavrilo Princip, mannen som avlossade skotten i Sarajevo för 100 år sedan, säger hon.
Brandbomber skadade samlingar
Den fräna lukten av bränt gammalt papper möter redan i entrén till den palatsliknande byggnaden i centrala Sarajevo.
Överallt är människor sysselsatta med att röja upp efter brandattacken den 7 februari. I samband med våldsamma gatuprotester mot korrupta politiker, hög arbetslöshet, misslyckade privatiseringar och etniska stridigheter skadade inkastade brandbomber oersättliga samlingar.
Golven är täckta med en blöt sörja av brända dokument, trasiga pärmar och registerkort.
”Det är en katastrof”
Vi kliver med andra ord omkring på Bosniens historia från tidig osmansk tid, över första världskriget, via den nya staten Jugoslaviens bildande, till andra världskrigets blodiga år.
– Det är en katastrof. De som kastade in brandbomberna visste troligen inte om att Bosniens historiska arkiv förvarades här, säger Sandra Biletic.
Föråldrad teknik
En hög brandskadade dokument granskas i ett rum av den tillkallade tjeckiske arkivspecialisten Micnal Djurovic.
– Blöta dokument måste vakuumfrysas snabbt innan man tar itu med torkprocessen, säger han.
Men arkivets tekniska utrustning är hopplöst föråldrad. Blöta historiska dokument läggs i stället direkt på de kalla stengolven för att långsamt torkas.
Samtidigt står politikernas lyxbilar i dubbla rader utanför de sotiga palatsfönstren. Väntande chaufförer drar ett bloss i vårsolen.
Inte långt därifrån förkunnar en stor banderoll: ”Muzej je zatvoren, The museum is closed”. Två rejäla plankor spärrar ingången till Nationalmuseet.
Politisk osämja förlamar
Det 125 år gamla museet är en av många statliga kulturinstitutioner som tvingats stänga i Sarajevo i brist på pengar och politisk vilja att komma överens.
Nationalmuseet överlevde både första och andra världskriget och blev illa åtgånget under inbördeskriget på 1990-talet – då dödades till exempel dåvarande museichefen när han 1993 försökte täppa till ett granathål i taket – men kunde öppnas igen, inte minst tack vare svenska insatser.
Politiker vill inte betala
Politikerna i Republika Srpska, den bosnienserbiska enheten i det federalt tudelade Bosnien, vägrar betala för Nationalmuseet och andra före detta statliga kulturinstitutioner. Man vill ”ta hem” sina historiska föremål till sin administrativa huvudstad Banja Luka.
Men än så länge finns det pengar till larmanläggningen och bevakningen av museets dyrbaraste föremål, den så kallade Sarajevo Haggadah. Det är det äldsta kända sefardiskt judiska dokumentet i världen, en rikt illustrerad, 600 år gammal bok som förvaras i ett klimatskyddat rum med blåaktigt ljus.
Per Luthander/TT