Det var kollegorna på posten som anmälde Bosse Jansson försvunnen. Efter några dagar valde polisen att ta sig in i lägenheten på Folkungagatan 63 i Stockholm. Där hittade polisen Bosses Janssons plånbok, pass, hemnycklar och bankböckerna. Bara en jacka, ett par skor och en adressbok saknades. Ett par tofflor låg slängda i hallen – en ovanlig syn i den annars så ordentliga Bosse Janssons hem.
På Folkungagatan 63 träffar Kulturnyheterna också Anders Sundelin, journalist och författare till boken Brevbäraren som försvann, i vilken han söker svaret på gåtan om den spårlöst försvunne brevbäraren.
Historien engagerar
– Ingen har sett något, ingen har hört någonting från honom. Allt är kvar i lägenheten, säger Anders Sundelin till Kulturnyheterna.
Bosse Jansson var en okänd, till synes vanlig brevbärare, men historien har aldrig upphört att fascinera folk. Fallet har dykt upp i tidningsartiklar och i en radiodokumentär, varit förlaga för skönlitteratur och genererat drygt 9 000 inlägg på internetforumet Flashback.
I Brevbäraren som försvann försöker Anders Sundelin att samla allt material om fallet som finns tillgängligt, från intervjuer med Bosse Janssons familj och kollegor till de många teorierna på Flashback. Det finns också plats för ett antal nya teorier i boken.
Varför är då intresset för fallet så stort? Anders Sundelin tror att det dels beror på att ett spårlöst försvinnande öppnar upp för väldigt fria tolkningar.
– Det andra är att han rörde sig i speciella miljöer. Vi har Albanien, vi har extrema vänsterkretsar. Och så har vi 1970-talet som kanske också fascinerar, säger han.
Det finns flera faktorer i Bosse Janssons historia som gör att många har valt att engagera sig i den. Bland annat sjabblade polisen, till en början, bort hela utredningen. De var övertygade om att det handlade om ett självmord och struntade i sådant som att fråga grannarna vad de hade sett eller hört. Men den kanske främsta anledningen till intresset för fallet är att det finns en del frågetecken runt personen Bosse Jansson.
Pekades ut som spion
Enligt Anders Sundelin var Bosse Jansson ganska hemlig, saknade nära vänner och få hade insyn i hans privatliv. Han var också tämligen förmögen efter att han fått ett arv av sin farfar. Samtidigt var han aktiv kommunist, talade flytande albanska och var involverad i svensk-albanska-föreningen. Han gjorde också flera, för tiden, ovanliga resor. Det här sammantaget har gjort att Jansson pekats ut som spion.
– Det inbjuder till spekulationer, det här med att han reste så mycket. Att han reste längs med järnridån. Och hans intresse för Albanien, som var en totalitär diktatur. Han var ju praktiskt taget i Albanien en gång om året, från runt 1969-1970, säger Anders Sundelin.
Så vad tror Anders Sundelin? Var Bosse Jansson en spion som hamnade i onåd, eller valde han att själv försvinna?
– Han kan ha tagit livet av sig, han kan ha råkat ut för en olycka. Han kan ha snurrats upp av en utländsk säkerhetstjänst och har därför av någon anledning gått upp i rök.