Utredaren Mats Svegfors förslag, som ska gälla från 2024, fick enligt direktiven inte ”lämna förslag eller bedömningar på skatte- och socialavgiftsområdet”. Utredningen kommer därmed inte att föreslå nollmoms för allmänna nyhetsmedier, vilket enligt debattörerna är den viktigaste stödformen.
”Den skulle skapa långsiktiga förutsättningar för fortsatt utgivning eftersom den är teknikneutral och transformativ i omställningen till digitala prenumerationer och bidrar till att stärka betalrelationer mellan läsare och tidningar”, skriver de.
De uteblivna momsintäkterna från dagspressen uppskattas till cirka en halv miljard kronor. Det totala mediestödsanslaget kan därmed minska med samma belopp och resterande medel kan riktas mot tidningar som inte gynnas av nollmoms, föreslår debattörerna.
Möjligheten till att införa nollmoms har granskats parallellt till mediestödsutredningen. Hade utredningen i stället tagit ett samlat grepp hade nollmomsen blivit bärande i dagens förslag, enligt artikelförfattarna.
”Nu fortsätter i stället debatten: först remissrunda, sedan proposition och till sist riksdagsbeslut. Här finns goda möjligheter för nästa regering och nästa parlament att komplettera Svegfors utredning med just momsbefrielse.”