Skådespelaren Uzo Aduba i rollen som Dr. Brooke Lawrence i den nya säsongen av In Treatment. Foto: HBO Nordic

Därför kommer det så många reboots just nu

Uppdaterad
Publicerad

I dag är det premiär för den nygamla tv-serien In Treatment (HBO Nordic) – samma psykologsoffsdrama som tidigare, men med nya skådespelare och innehåll. Att plocka upp gamla tv-serier och starta om dem – så kallade reboots - verkar vara en trend. Men varför kommer dessa omstartade serier just nu? 

Joakim Hermansson doktorerade i februari vid Göteborgs universitet på ämnet adaptioner. Han menar att reboots är ett sätt för oss tittare att ompröva våra jag, genom att vi speglar oss i våra favoritkaraktärer. Det passar vår isolerade situation just nu.

– Vi lever verkligen i en reboot-tid, där vi funderar över hur vi kan starta om samhället. Hur kommer mitt liv att bli? Vem kommer jag att vara? Och rebooten speglar just detta: hur kan jag göra en reboot?, säger Joakim Hermansson.

Lätt att marknadsföra

Men rebooten har givetvis också ett krassare syfte: att tjäna pengar.   

– Investeringarna har ökat när det gäller tv-serier. Och när det handlar om att producera de här mängderna så gäller det att satsa på säkra kort. Då är rebooten bra, för den knyter an till något som folk redan har en anknytning till – det är lätt att marknadsföra en reboot, säger Joakim Hermansson. 

Det finns i branschen en vilja att gräva upp gammalt guld. I år kommer en nyversion av Ingmar Bergmans klassiker Scener ur ett äktenskap. Samtidigt planeras en ny upplaga av 90-talsserien Ally McBeal.

Och nyligen presenterade SVT sina planer på en nyversion av Vi på Saltkråkan, vilket möttes av en hel del upprörda reaktioner.     

– Det finns en författare som heter Dennis Cutchins som har beskrivit sin egen relation till adaptioner och i det här fallet reboots. Han skriver att han med hjälp av alla versioner har byggt upp sin världsbild, normerat den, sett vilket spann han kan finnas i och hur världen ser ut och kan se ut. När det då kommer en ny version så menar han att då hotas hela hans jagbild.

– När det gäller Saltkråkan. Herregud, Melker är min morfar! Och nu ska jag få en ny morfar. Hela min identitet hotas liksom, säger Joakim Hermansson.

En chans att starta om

Å andra sidan, menar Joakim Hermansson, finns det något trösterikt i möjligheten att starta om.  

– Man kan nästan tala om något religiöst. Rebooten ger oss en möjlighet att säga: okej, nu skapades världen och så gick det så här. Kan vi få en reboot? Så tar vi om storyn. För vi vet att historien hade någonting att erbjuda, men vi tog inte vara på det. 

– Vi får möjligheten till omprövning. Och det gör att vi tycker om reboots och vi fasar för dem på samma gång, säger Joakim Hermansson. 

Fakta: reboot

En reboot är enligt en strikt definition en ny version av en äldre tv-serie eller film, där man inte förhåller sig till den tidigare versionen. Ett exempel är filmerna om Spindelmannen. I dagligt tal används begreppet något vidare och kan syfta på nyversioner av olika slag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.