Kalle Ankas jul har visats på SVT sedan 1960 och generation efter generation har införlivat programmet i sitt julfirande. Tittarsiffrorna står sig starkt trots konkurrensen från nätet och strömningstjänsterna.
Mellan tre och fyra miljoner svenskar bänkar sig varje år för att lyssna till Bengt Feldreichs trygga stämma och sen traditionsenligt skratta högt åt tomtenissarnas schackrutiga färg, mysa med mössen i Askungen, sjunga falskt med Snövit, komma runt berget med Janne Långben och tillsammans ropa så att pepparkakssmulorna flyger i tv-skenet att ”det här måste vara från den nya Disneyfilmen!”
Schackrutig färg finns på riktigt
Men hur kommer det sig att vuxna människor gör på detta viset?
– Den där schackrutiga färgen har vi faktiskt på museet, det är en konstnär som heter Ojanen som gjort en parafras. Den är mycket poppis bland besökarna, säger Lasse Åberg till Kulturnyheterna
Han är känd för sina filmklassiker om Stig Helmer, Trazan och Banarne, Electric Banana Band och för sina härligt helnippriga sketcher med Ardy Strüwer på 60- och 70-talet. Och förstås som en av Sveriges största Disneyfantaster.
Startade Disneytajm på tv
Hans museum har en av världens största Disneysamlingar. Och vi som tillhör samma generation som jag (född 1981) är honom också evigt tacksamma för Disneytajm som började sändas i SVT på lördagsmornarna hösten 1987. För även om Staffan Westerberg är ett geni och det ofta var hög verkshöjd på den tjeckoslovakiska dockteatern var tv-tablån lite…enformig.
– Disneytajm var ett kul program att göra. Jag valde ut de gamla godingar jag tyckte var bäst och visade för kidsen, säger Lasse Åberg.
Han tror att vår historiska svältföddhet på animerad film är en del av förklaringen till svenska folkets vurm för en tecknad jul.
Buade om det inte var Disney på bio
– Dels det. Men sen var det ju riktigt bra också! Man kan säga mycket om Disney, men när det kom till animerad film så stod han i särklass. Både när det kommer till teckningarna och skämten. Mycket bättre än Karl-Alfred och alla andra. Jag minns när jag var grabb och sprang på matinéer, om det inte var en Kalle eller Musse som förfilm så visslade och buade vi så det ekade i salongen. En matiné utan Disney var en förspilld dag.
Åsa Warnqvist är litteraturforskare och chef för Svenska barnboksinstitutet och har tidigare varit ordförande i Disneyfantastföreningen Nafs(k): Nationella Ankistförbundet i Sverige (kvack).
Hon är inne på samma spår som Lasse Åberg.
– Det fanns inte så mycket animerad film på TV när Kalle Ankas jul började sändas, vilket gjorde det till något väldigt speciellt. Att det har hållit i sig tror jag har med gemenskap att göra. Barn socialiseras in i det och tycker att det är mysigt när familjen är samlad. Och så förs det vidare till nästa generation. Sen spelar det förstås roll att det faktiskt också är ett bra program, med scener från några av 1900-talets allra bästa animerade långfilmer
Kalle Anka & Co inkörsport
Åsa Warnqvist fick, som många andra svenskar, sitt Disney-intresse från Disneys animerade långfilmer och från den populära serietidningen Kalle Anka & Co.
– Det som särskilt fascinerade och lockade mig var det konstnärliga. Animeringen i filmerna, liksom filmmusiken, håller väldigt hög kvalitet. Det gäller även många av serietecknarna. Jag har förstått som vuxen att de serier som jag framför allt drogs till som barn var gjorda av Carl Barks och Marco Rota. Som konstintresserad kan jag ju i dag se att det var två av de allra bästa tecknarna.
Svenska folkets kärlek till Disney märks inte bara på julafton. Kalle Anka & Co är den överlägset största serietidningen i Sverige och har så varit under lång tid. Men varifrån kommer svenska folkets kärlek till farbror Walts verk i allmänhet och hans hetlevrade anka i synnerhet?
”Ankeborg en del av vårt kulturarv”
– Gissningsvis skulle många andra ange ungefär samma skäl som jag, säger Åsa Warnqvist. Disney tar tillvara den animerade filmens möjligheter och det finns en stor kvalitet i mycket av det de gör.
– De har också byggt upp fiktiva världar, Ankeborg till exempel, som vid det här laget är en del av vårt kulturarv. Det är så bekant för oss att det känns som hemma. Därför vistas vi gärna i de världarna.
Lasse Åberg skyller sitt Disneyintresse på Andy Warhol och Roy Lichtenstein.
– Ja mitt Disneyintresse är nog popkonstens förtjänst. Jag gick på Konstfack när utställningen ” 4 Amerikanare” kom till Moderna Museet och något år efter kom ” 106 former av kärlek och förtvivlan ” med Warhol och Lichtenstein. Vilken befrielse att man kunde använda seriefigurer som motiv i bildskapandet.
Han tror också att traditionen med Kalle Ankas jul för många fungerar som en paus i julstöket.
– Klockan slår tre, då sätter man sig ner och pustar ut lite grann tillsammans och tar ett glas glögg eller så och får lite vilorum. Sen fortsätter man med firandet.
Ville ta bort Kalle – blev ramaskri
För snart 20 år sen föreslog tidigare SVT-programchefen Mikael Olsson att man skulle ta upp till diskussion om SVT skulle fortsätta sända Kalle Ankas på julafton. Det blev ramaskri och folkstorm och dåvarande SVT-vd: Sam Nilsson fick gå ut och dementera.
Lasse Åberg tror inte att programmet kommer försvinna i närtid.
– Det finns ju ingen anledning att sluta nu, varför skulle man göra det, säger Lasse Åberg som trots sin kärlek till Disney tycker sammankomsten framför tv:n är viktigare än själva innehållet.
– Det är gemenskapen som är det viktiga. Det är klart att Kalle Ankas jul är bra och kul, men det är ju ändå samma program varje år.
