Filmavtalet, det avtal som är till för att främja svensk filmproduktion, har de senaste åren kritiserats från flera olika håll. Nu meddelar Regionala filmproduktionscentrum att de säger upp avtalet, och kritiken är svidande.

 – Det största felet med nuvarande filmavtalet är att det är underfinansierat. Vi har bidragit till att det finns bra mål kring vad ska vi med svensk film, till men har man inga pengar att finansiera målsättningarna med så är det ingen idé, säger Filmpool Nords vd Susann Jonsson som är en av parterna som undertecknat det uppsägningsbrev som skickats till Kulturdepartementet.

Kritiserats från flera håll

Filmavtalet kom till 1963 och innebar att den svenska staten bestämde sig för att finansiellt stödja den inhemska filmproduktionen.

Avtalet har över åren förändrats men också kritiserats. Bland annat för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen som skett i branschen och för att enbart stödja filmer gjorda av väletablerade namn. Något som gjort det svårt för nya filmmakare att slå sig fram i den kostsamma branschen.

”Vissa får mer pengar”

 – Man kan ju se att vissa typer av aktörer får mer resurser i svensk film idag än vad man fick för tio år. Vi tycker att det är själva grundkonstruktionen man behöver göra något åt, säger Susann Jonsson.

När det nuvarande avtalet löper ut i slutet av 2015 kommer därför tre av de största regionala produktionsmakarna för film och TV-produktion, Filmpool Nord, Film i Väst och Film i Skåne att säga upp det nationella avtalet.   

”Finns utvecklingsbehov”

Kulturdepartementets statssekreterare Joakim Stymne säger att han är överens med Regionala filmproduktionscentrum om att branschen står inför stora utmaningar.

– Vi hade hoppats att de inte skulle säga upp avtalet, inte för att vi inte ser att det finns utvecklingsbehov för filmpolitiken utan för att det skulle ge oss och alla parter arbetsro att fortsätta en diskussion som vi redan inlett och skapa så bra förutsättningar som möjligt för framtiden.