När ”Piratskattens hemlighet” i år gör entré som SVT:s julkalender, 54 år efter ”Titteliture” 1960, är en sak säker: Tittarna lär ha åsikter.

– Skaparna har svårigheter varje år. Vad vågar man göra, vad vågar man inte? Hur ska man göra det lika bra som ”Teskedsgumman”, säger Solveig Stensudd.

Ondskans hantlangare

Stensudd, 81, har sett samtliga julkalendrar och dessutom skrivit en bok på temat. Medan nämnda ”Teskedsgumman” från 1967 är en av de populäraste, har många andra kalendrar fått ta kritik.

– Det handlar oftast om sådant som man anser är opassande eller skrämmande för barnen. Men kalendern ska vara för barn från fyra år ända upp till tonårsåldern. Då är det inte så lätt, säger Stensudd.

De senaste två årens kalendrar har båda blivit anmälda till Granskningsnämnden. Fjolårets ”Barna Hedenhös uppfinner julen” anklagades både för svordomar och för att uppmana till vandalism.

2012 års ”Mysteriet på Greveholm: Grevens återkomst” anmäldes bland annat för att ha ”uppmanat till ockultism”. En katolsk kyrkoherde gick så långt att han kallade SVT för ”ondskans hantlangare”.

– De lekte ”anden i glaset”, och då var det någon präst som tyckte att det här var att bejaka djävulen, säger Safa Safiyari.

Mest kontroversiell

Även 2003 blev det mycket rabalder kring ”Håkan Bråkan”, efter en scen där Håkan tar en lärarvikarie på brösten.

– Det där är sådant som får folk att gå i taket, men för det mesta är det ändå ganska snällt, säger Solveig Stensudd.

Allra mest kontroversiell var kanske 1971 års upplaga. ”Broster Broster!” har kallats tidernas mest utskällda julkalender och handlade om familjen Wikmansson som väntar barn och kämpar mot köphysteri och miljöförstöring.

– Den ansågs väldigt politisk och inte så barntillvänd. Den väckte väldigt mycket negativa känslor, säger Safa Safiyari.

Och även ”Piratskattens hemlighet” lär få kritik, tror han.

– De vanligaste reaktionerna handlar ju om hur mycket snö det är och hur mycket det speglar julen.

– Och nu råkar årets kalender utspela sig utomlands.