Direktbegravningar allt vanligare: ”Sorgeprocessen är mer individuell i dag”

Uppdaterad
Publicerad

Så kallade direktare, att den döda kroppen tas direkt från sjukhuset till krematoriet och askan begravs eller sprids utan att någon anhörig är närvarande, blir allt vanligare i Sverige. Varför verkar vi vara allt mer benägna att rationalisera bort det ceremoniella kring begravningar, och vilka konsekvenser får det?

För tio år sedan begravdes mindre än två procent utan ceremoni. 2018 var samma siffra åtta procent, det visar statistik från Svenska begravningsbyråers förbund (SBF).

Kan det vara så att begravningsceremonin har spelat ut sin roll, och i så fall varför?

Sorgen har individualiserats

Ulf Lernéus, förbundsdirektör för SBF, möter dagligen människor som står inför den stora uppgiften att planera sina anhörigas begravningar.

– Vi har aldrig haft så många ensamhushåll, vi har helt andra familjekonstellationer och det är många som ska vara med och bestämma och tycka till.  I dag är vi mer benägna att ta den här typen av beslut för vi är inte i behov av traditioner och religiositet, säger Ulf Lernéus till Kulturnyheterna.

– Jag tror att människor processar sin sorg på ett mer individuellt sätt i dag och då har man kanske ett mindre behov av att göra det på ett specifikt, inrutat sätt, säger Eva Åhrén, idéhistoriker och medicinhistoriker vid Karolinska institutet i Stockholm.

Eva Åhrén har forskat på hur attityder kring döden och den döda kroppen förändrades vid sekelskiftet 1900, och som ligger till grund för de traditioner vi har i dag. Bland annat infördes kremering som ett nytt och för många chockerande sätt att hantera den döda kroppen. Nytt var också begravningsentreprenörer.

Nya tider, nya seder

– Tidigare var det kvinnor i den dödes närhet som tog hand om den döda kroppen och förberedde den för graven. Men det blev mer modernt att anlita begravningsentreprenörer som tog hand om hela processen, berättar Eva Åhrén.

Enligt Eva Åhrén finns flera aspekter av döden, det handlar både om det praktiska med att ta hand om den döda kroppen, men sorgen ska också tas om hand. Därför tror hon att ceremonier är fortsatt viktiga, men att de i dag ser annorlunda ut.

– När det gäller min kära farbror var han musiker. Vid hans minneshögtid samlades många av hans musikervänner och spelade fantastiskt fin musik. Det var ett oerhört fint sätt att samlas kring minnet av honom. Vi följde inte ett utstakat mönster utan gjorde på ett sätt som passade just honom.

Viktigt att samlas kring minnet

92 procent av svenskarna väljer trots allt att begrava sina döda med en ceremoni. Behovet av att samlas och minnas de som gått bort är fortfarande starkt, inte minst när allhelgonaafton närmar sig.

– Förr gick man nästan aldrig till kyrkogården på allhelgonahelgen om man inte hade någon anhörig som var gravsatt där. I dag är det mängder av människor som går dit bara för att det är en fin högtid. Det finns fortfarande en stor angelägenhet i att minnas, säger Ulf Lernéus. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.