En virussjukdom har dödat nästan alla människor i världen. Ett samhälle har kollapsat efter en ekonomisk kris, och människor lever som ”nummerlösa” på samhällets botten. Hitler segrade i andra världskriget och styr nu Europa med järnhand.

Där har du upplägget i tre aktuella ungdomsböcker av Sofia Nordin, Marta Söderberg och Sally Gardner. Sedan amerikanska  Suzanne Collins succé med Hungerspels-böckerna för har det rasslat till av dystopier i ungdomsutgivningen de senaste åren.

”Man är rädd för sin egen samtid”

Marta Söderberg tycker att dystopin gör det möjligt att skriva tyngre, mer obehagliga böcker. Men det behöver inte vara positivt.

–  När jag skrev min förra bok, ”Ramona”, en socialrealistisk bok som handlar om självskadebeteende, blev jag refuserade av många förlag. Jag fick höra att den var för mörk, säger hon.

Men hennes senaste bok, den fantasybetonade ”Athena”, mötte helt andra reaktioner – fast den är betydligt våldsammare.

–  Så länge det händer någon gång i framtiden så är det okej, då kan det vara hur mycket våld som helst. Det är en väldig skillnad beroende på vilken genre du skriver i. Jag tycker det är lite provocerande, det är som att man är rädd för sin egen samtid, säger Marta Söderberg.

Mer våld i ungdomsböcker

Men kanske håller det också på att bli mer accepterat med våldsskildringar i den realistiska fåran av ungdomslitteraturen. Svenska barnboksinstitutet tycker sig se fler exempel på våldsskildringar i det senaste årets bokflod.

–  Man kan både prata om spekulativt våld, att man gottar sig i det. Men det handlar också om människan bakom, vad gör att du begår ett våldsbrott, säger Lillemor Torstensson från Svenska barnboksinstitutet.

Som exempel tar hon Jessica Schiefauers senaste roman, där handlingen bygger på det brutala mordet på John Hron 1995. I ”När hundarna kommer” berättar författaren om dödsmisshandeln av en ung pojke ur förövarens perspektiv.

Klimatförändringar och korruption

Svenska barnboksinstitutet kartlägger varje år trender inom barn- och ungdomslitteraturen. Fantasy- och dystopigenren är ofta ett sätt för författare att lyfta upp, och vrida till, aktuella samhällsproblem, menar hon.

–  Klimatförändringar, korrupta styren, storebror som ser dig. De här ämnena förläggs ofta till framtiden, de är liksom kamouflerade i skönlitteraturen, säger Lillemor Torstensson.