Filmdystopier av olika slag är inget nytt fenomen, utan en ständigt återkommande Hollywoodfavorit. Hur många gånger har vi inte sett frihetsgudinnan, Eiffeltornet och Vita huset sprängas i luften? 

Men i år har filmdystopierna angripit Sverige

– När vi började skissa på det här projektet hade vi aldrig sett en sådan här film på svenska förut. Det var just det som lockade oss att göra en mystisk film om Sverige under attack, berättar Olle Thollén, från filmkollektivet Crazy pictures.

Deras karaktärsdrivna katastroffilm Den blomstertid nu kommer, handlar om ett mystiskt hot mot Sverige. Men filmkollektivet i Norrköping är knappast ensamma om att skildra ett Sverige i förfall. I Innan vintern kommer av Stefan Jarl pågår en våldsam statskupp, I Jimmie av Jesper Ganslandt tvingas en grupp människor på flykt när Sverige förvandlas till en krigszon.

80-talet är tillbaka

– Generellt kan man se dystopin den postapokalyptiska berättelsen – som ett förkroppsligande av en kollektiv oro över sakernas tillstånd. Dystopin hade sin storhetstid under det kalla krigets 80-tal, Max Max, Den sista striden, Terminator – då gick man hela tiden och väntade på atomkriget. I dystopin hade bomberna redan fallit, säger Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin.

Även om filmdystopier ofta utspelar sig i en avlägsen framtid så är de rotade i samtiden och fungerar som ett lackmustest för våra kollektiva fobier och rädslor.

Känns nära

– En liknande oro nu, över polarisering i det stora och det lilla, inom och utanför landet. Krig och konflikt ligger ju så att säga i luften, från IS-terror till återkommande diskussioner om hur länge det svenska försvaret kan stå emot en rysk invasion. NATO-medlemskap diskuteras igen med ny emfas, fortsätter han.

– När vi började göra den här filmen för åtta år sedan när vi kom på idén tyckte alla att det lät väldigt sci-fi-aktigt med en sån här typ av historia. I dag är det inte alls den reaktionen. Nu är det snarare något som känns nära och lite obehagligt, säger Olle Tholén.